Värnamo kommuns logga
E-tjänster och blankett Mina sidor Kontakt
E-tjänster och blankett Mina sidor Kontakt Lyssna

Publicerat:

Nu är det viktigare än någonsin att vara källkritisk

I det ständiga flödet på sociala medier dyker den upp – den upprörande historien, det gripande människoödet, den bisarra händelsen. Lätt att uppröras över, lätt att dela. Men är det sant?

Fri debatt, åsiktsskillnader och försök till att övertyga människor är viktiga delar i ett välfungerande demokratiskt samhälle. De flesta av oss är uppväxta med att kunna lita på vad vi ser och läser i olika medier. Vi vill tro på det. Men vad händer när någon fabricerar bevis, använder falska experter eller argumenterar på ett avsiktligt missledande sätt?

Vad är informationspåverkan?

Med informationspåverkan avses att någon (stat eller person) med avsiktlig vilseledande information eller med undanhållande av fakta, försöker påverka dig hur du ska tycka, tänka, känna och agera i olika frågor. Det kan också handla om att förstärka konflikter mellan grupper. Vid påverkansförsök används olika metoder. Fakta kan förfalskas eller manipuleras helt eller delvis.

Snabb och stor spridning

Internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet är bra plattformar för den som vill sprida desinformation. Sociala medier används alltmer som källor för den information människor använder i sina dagliga liv. Sensationella rubriker kring ämne som berör, och allmänhetens vilja att bekräfta vad man själv tror på, gör att falska och manipulerade nyheter kan få snabb och stor spridning. I sociala medier får till exempel inlägg som väcker känslor stor spridning.

- Genom att berättelserna som sprids i sociala medier är lätta att identifiera sig med och ofta har ett moraliskt budskap får man många att vilja dela inläggen, säger Johan Sundgren, säkerhetssamordnare.

Varför vill man sprida desinformation?

Genom att sprida desinformation vill man påverka känslor, göra folk upprörda, oroliga och rädda. Dessa känslor påverkar vårt beteende. Man vill också ha diskussioner som leder till osämja och att man inte litar på systemet. Det skapas lätt slutna grupper med desinformation och olika typer av uppviglingar kan växa fram. Syftet med detta är att vinna egna fördelar, ändra opinioner och få inflytande.

- De som ligger bakom desinformationen vill bryta ned förtroendet för myndigheter, politiska partier, politiker och demokratiska institutioner, säger Johan.

Gör någon dina val utan att du förstår det?

De som arbetar med att sprida desinformation är kreativa. Påverkanskampanjer har bland annat funnits i Pokémon Go och man har manipulerat översättningsfunktionen i Facebook. Desinformation sprids också via, i vad som synes vara, harmlösa inlägg.

- Genom att skriva desinformation i kommentarsfältet i inlägg som människor uppmanas att gilla och dela sprids desinformation snabbt, berättar Johan

Vad ska man göra?

Genom att tänka källkritiskt och stoppa spridandet av felaktiga uppgifter minskar vi sårbarheten för att samhället ska påverkas negativt.

- Var källkritisk och håll huvudet kallt. När du är som mest upprörd är det som svårast men man måste vara medveten om att de aktörer som sprider desinformationen vill få oss ur balans så att vi fattar ogenomtänkta beslut, säger Carina Hellström, informationssäkerhetssamordnare. - Om du själv delar information vidare riskerar du att få dina vänner att värdera informationen högre och mer korrekt eftersom de litar på dig och ditt omdöme vilket är problematiskt och ställer ännu högre krav på att vi källgranskar det vi delar till våra vänner.

Källkritik - ställ följande frågor till dig själv

Vem?

Vem har skrivit informationen? Vet du med säkerhet vem som skapat informationen? Är skaparen verkligen den utger sig dör att vara? Idag finns det ett stort antal fiktiva aktörer ute på nätet och identitetskapning ar är vanligt förekommande.

Vad?

Vad är det för typ av information? Är det fakta eller åsiktsbaserat?

Var?

Var har informationen publicerats? Vad står exempelvis webbplatsen eller tidningen som publicerat informationen för?

När?

När skapades informationen? Är det fortfarande relevant och korrekt?

Hur?

Hur hittade du informationen? Är källan tillförlitlig eller kommer den exempelvis från en ”filterbubbla” det vill säga en algoritm på nätet som riktat informationen att nå just dig?

Varför?

Varför har informationen skrivits? Vad är syftet med just den här informationen?

Kontrollera gärna informationen med mer än en källa innan du delar. Och gå då inte i fällan att kontrollera informationen på två ställen som i sin tur har fått sin information från samma ursprungskälla.

Gällaryd, Värnamo. Foto: Jon Flobrant