En av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa är att klara av skolan. Därför är det viktigt att hälsofrämjande perspektiv integreras i det dagliga pedagogiska arbetet i skolan.

Skolan, där de flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid, är en betydelsefull miljö som uppmuntrar till en hälsosam livsstil. Enligt barnkonventionen ska alla barn kunna åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och i läroplanen står det att skolan ska eftersträva att erbjuda fysisk aktivitet under hela dagen. 

Mer rörelse i skolan

Även om skolan arbetar hårt med att eleverna ska vara fysiskt aktiva så rör vi oss för lite. Enligt rekommendationer från världshäloorganisationen WHO ska barn och unga vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen som uppnår detta är mindre bland flickor än pojkar i åldrarna 11, 13 och 15 år. Samtidigt ökar andelen pojkar och flickor som uppger att de tränar fyra gånger eller fler i veckan.

Hur ser det ut på er skola?

• Vad har ni för kultur eller regler kring rörelse? Varför ser det ut så? Behövs en förändring av synsätt på er skola?
• Vad skulle ni vilja uppnå genom att införa mer rörelse under elevernas skoldag?
• I vilka sammanhang förs en dialog på skolan om de elever som inte rör på sig alls? Hur följs dessa elever upp?
• Vilka möjligheter till planerad respektive spontan rörelse har eleverna idag?
• Vilka idéer finns det redan idag på skolan om hur rörelse kan främjas? Hur kan ni på skolan ta hjälp och lärdom av varandra för att motverka stillasittandet

Rasten och fritidshemmet är viktiga arenor både innan, under och efter skoldagen som också uppmuntrar till hälsosamma aktiviteter.

Organiserad rastverksamhet

Rasten är en återkommande lektion under skoldagen och ses som en viktig tid för eleverna. Rasten innebär för de flesta elever en skön paus mellan lektionerna, men för en del elever är det en återkommande svår situation. Rasten bör ses som ett praktiskt värdegrundsarbete i praktiken. Vuxna är viktiga förebilder och inspiratörer som skapar trygghet och delaktighet.

Genom att erbjuda organiserad rastverksamhet kan fler barn känna gemenskap och att de tillhör ett socialt sammanhang. De skolor som har arbetat med organiserad rastverksamhet ser att antalet kränkningar minskar, elever känner sig tryggare på skolgården och att nya möten mellan olika grupper uppstår.

Mer information om nyttan av en hälsosam livsstil kan du läsa i rapporten Hälsa för lärande – lärande för hälsa på Skolverkets webbplats

Mer material hittar du också på sidan Vi gillar