Pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019-2020

Förskolans namn: Pepparmyntans förskola
Rektor: Lena Gustavsson

Upprättad datum: 26 augusti 2019

Utvärderas datum: 30 juni 2020

Grunduppgifter

Förskolans vision

På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig trygga och bli respekterade för det
dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsolikheter, sexuell läggning och ålder. På vår förskola
ska inget barn eller vuxen bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande
behandling.

Barnens delaktighet

Tillsammans med barnen gjort trivselregler.
Genom samtal/intervjuer om värdegrunden.
Trygghetsvandringar. Observationer.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi informerar om vår plan på föräldramöten.
Genom utvecklingssamtal och daglig kontakt med vårdnadshavarna.
Planen finns tillgänglig i alla tamburerna.

Personalens delaktighet

Diskussioner och reflektioner i arbetslagen och på APT. Att under året utvärdera,
åtgärda och upprätta ny likabehandlingsplan.

Förankring av planen

Värdegrundsarbete med barnen.
Förankras hos personalen på APT.
Planen presenteras för vårdnadshavarna på föräldramöte och finns tillgänglig i tamburen på varje avdelning.
Förankring hos övriga yrkeskategorier.

Ansvariga för planen

Personal och rektor.

Uppföljning och utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Resultat diskuterades och utvärderades på APT, SKA-dagar och planeringsdag
utifrån dokumentation och samtal.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Rektor och pedagogisk personal.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Mål: Alla skall trivas och känna sig trygga på förskolan. Diskriminering och kränkande
behandling ska inte förekomma på vår förskola.

Analys: Vi hör att barnen refererar till de olika materialen vi arbetat med. Grundverksamheten har vi arbetat mycket med och vi ser att det gett utdelning i form av trygghet. Vi tror att vårt arbetssätt med storarbetslag har gynnat tryggheten för barnen. Alla känner alla.

Barnintervjuer: Intervjuerna visar på ett bra resultat.
Trygghetsvandringar: Dessa visar att barnen är trygga på sina avdelningar, inne och ute. Några barn har uttryckt sig otrygga på toaletten för att det var mörkt. Detta är åtgärdat. Vi tänder på morgonen och har satt in en lampa som tänds fortare.

Vårt arbete med normkreativt tänkande har resulterat i en större öppenhet för olikheter. Vi har inkluderat all personal/ny personal i arbetet med värdegrundsfrågor. Vi har arbetat med att inkludera alla diskrimineringsgrunder. Vi har öppna diskussioner i arbetslagen.

Beskriv hur årets plan ska följas upp och utvärderas

Genom pedagogiska dokumentationer, kartläggningar, barnenkäter, föräldraenkäter. Diskussioner i arbetslaget och på APT och på våra avstämningsperioder och utvärderingsdagen.

Årets plan ska utvärderas senast 30 juni 2020.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Personal och rektor.

Främjande insatser

Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck

Mål: Vi behandlar alla likvärdigt oavsett kön, både barn och vuxna.

Insats:

Vi har en verksamhet som erbjuder alla lika valmöjligheter.
Normkreativt arbete med
litteratur och drama.
Vi arbetar aktivt med vårt förhållningssätt.
Öppna diskussioner i arbetslagen och i barngruppen.
Närvarande pedagoger.

Ansvarig: Alla pedagoger.

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet

Mål: Att hjälpa alla att känna stolthet över sig själva, sitt ursprung och sin etniska
tillhörighet.

Insats:

Vi förmedlar aktivt till barnen att olika är bra.
Områdesgemensamt mål.
Flerspråkighet och kulturalitet.
Familjetavlan.
Öppna diskussioner i arbetslagen.
Närvarande pedagoger.

Ansvarig: Alla pedagoger.

Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning

Mål:

Barnen blir bekräftade i sin egen tro eller icke tro och görs medvetna om att det finns
olika sätt att tro/inte tro.
Föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn blir likvärdigt bemötta oavsett ev
religionstillhörighet.
Medarbetare ska känna sig trygga i att de blir likvärdigt bemötta oavsett ev
religionstillhörighet.

Insats:

Vi samtalar med barnen om olika sätta att tro/inte tro.
Barn och vuxna delger varandra av sin kunskap.
Vi välkomnar föräldrars kunskaper kring deras ev religionstillhörighet.
Öppna diskussioner i arbetslagen.

Ansvarig: Alla pedagoger.

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning

Mål: Alla barn ska kunna delta i all verksamhet som sker i vår lärmiljö oavsett
funktionsolikheter.

Insats:

Närvarande pedagoger.
Ta hjälp av föräldrar och andra instanser för att öka kunskapen om olika funktionsolikheter.
Vi har funktionsolikheter i åtanke när vi gör förändringar i vår miljö, både ute och inne.
Normkreativt arbete.
Öppna diskussioner i arbetslagen och i barngruppen.

Ansvarig: Pedagogisk personal.

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning

Mål: Belysa olika familjekonstellationer och olika sexuella läggningar.

Insats:

Litteratur som belyser ämnet ur ett barnperspektiv.
Familjeplanschen.
Normkreativt arbete.
Öppna diskussioner i arbetslagen och i barngruppen.

Ansvarig: Pedagogisk personal.

Främja likabehandling oavsett ålder

Mål: Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder.

Insats:

Närvarande pedagoger.
Vi är medvetna kring våra ordval och vi tilltalar inte barnen utifrån ålder utan utifrån samlad erfarenhet.
Åldersblandade tvärgrupper.
Normkreativt arbete
Öppna diskussioner i arbetslagen och i barngruppen.

Ansvarig: Pedagogisk personal.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Intervjuer och samtal med barnen.
Observationer i barngruppen.
Föräldrasamtal.
Trygghetsvandringar/observationer.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder.

Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen

Intervjuer och samtal med barnen.
Observationer i barngruppen.
Föräldrasamtal.
Presentera planen på föräldramöte.
Trygghetsvandringar.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Samtal på APT, SKA-dagar och planeringsdagar.

Resultat och analys

Under trygghetsvandringarna/observationerna och barnintervjuerna som gjorts på
avdelningarna har det framkommit att barnen trivs och känner sig trygga på förskolan. De områden som vissa barn tidigare upplevde som otrygga är åtgärdade. I observationer som gjorts på en avdelning har det framkommit att det skiljer väldigt lite, eller inte alls på flickor och pojkars lek. I diskussionerna har det framkommit att vi i större utsträckning och mer medvetet har utnyttjat det material och den litteratur som berör normkreativitet.

Motverka kränkande behandling

Mål

Alla skall trivas och känna sig trygga på förskolan. Diskriminering och kränkande
behandling ska inte förekomma på vår förskola.

Insats

Vi arbetar aktivt med personalens och barnens förhållningssätt för att säkra ett gott klimat bland både barn och vuxna.
Arbeta aktivt med att skapa trivsel och god stämning i vårt arbetslag men också i de olika grupperna.
Böcker som behandlar värdegrunden, t.ex. Kompisböckerna, "Vem"-böckerna, Olika böckerna.
Barnkonventionen-plansch.
Vi börjar våra APT med att lyfta något positivt och håller en god struktur.
Träffar mellan husen och avdelningarna.
Närvarande pedagoger.
Samverkan med specialpedagog.

Ansvarig

All personal.

Rutiner för akuta situationer

Policy

I förskolan har vi ett professionellt förhållningssätt och ett tydligt budskap från alla i verksamheten att kränkningar och trakasserier inte accepteras. All personal ska vara goda förebilder i sitt uppträdande. Ett demokratiskt och icke-kränkande förhållningssätt gäller.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Personalen har ansvar för att hålla god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.
Personal som uppmärksammar diskriminering eller annan kränkande behandling ska reagera och agera direkt.
Alla barn på förskolan är allas ansvar. Därför har den personal som ser eller får veta något, skyldighet att ingripa omedelbart.
När en vuxen (personal, föräldrar och övriga) i samband med verksamheten diskriminerar eller kränker ett barn rapporteras det till rektor.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barnen ska kunna vända sig till all personal på förskolan. Vårdnadshavare ska vända sig till förskolans pedagogiska personal eller rektor.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

1. När personal får kännedom att ett barn blivit utsatt för en potentiell kränkning ska samtal ske med det utsatta barnet.

2. Samtal med den som utfört handlingen för att skapa förståelse för hur den andre känner det, uppleva allvaret och för att få slut på den potentiella kränkningen.

Vid samtalen kan man använda sig av reflekterande frågor.

Hur kände du?
Hur tänkte du?
Kunde du gjort på något annat sätt?
Hur tror du att den andre kände sig?

3. Dokumentera händelsen och samtalen

4. Enhetens pedagoger diskuterar händelsen och gör en första bedömning av om ärendet är en kränkande behandling. I samband med detta kan specialpedagog och eller rektor konsulteras.

5. Se direkt över vad som kan förändras så att händelsen inte ska inträffa igen.

6. Personalen är skyldig att anmäla alla former av kränkande behandling till rektorn. Rektorn tillsätter utredning och ansvarar för att den genomförs skyndsamt. Eventuella åtgärder vidtas. Blanketter finns på Nettan under: Nettan | Organisation och förvaltningar | Barn- och utbildningsförvaltningen | Dokumentarkiv Buf

7. Informera vårdnadshavare till de inblandade.

8. Rektor är skyldig att anmäla detta till barn- och utbildningsförvaltningen. Rektorn tillsätter skyndsamt utredning som därefter sker stegvis. Blanketterna finns enligt ovan hänvisning.

Rutinerna enligt ovan genomförs omgående och en del punkter sker parallellt.

Ovanstående rutiner ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. Kontakta berörd chef omgående.

2. Chefen ska bedöma vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.

3. Berörd chef ser till att en utredning görs av en oberoende person. (tjänsteman på barn-och utbildningsförvaltningen, alt. personalavdelningen)

4. Den som ansvarar för utredningen samlar in fakta och planerar ev. åtgärder.

5. Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.

6. Om medarbetaren önskar har den fackliga organisationen möjlighet att delta i samtalen. Berörd chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.

7. Individuell plan arbetas fram utifrån utredningens resultat.

8. Åtgärder styrs av vad som inträffat.

9. Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en ev. avstängning från arbetet.

Beslut om avstängning tas av förvaltningschefen.

Rutinerna enligt ovan genomförs omgående och en del punkter sker parallellt.

Rutiner för uppföljning

Sker fortlöpande genom samtal, observationer och skriftlig dokumentation så länge behovet finns utifrån åtgärderna i utredningen.

Rutiner för dokumentation

Vad som har hänt och när. Ansvarig är berörd personal.

Efter samtalen. Ansvarig är berörd personal.
Vid uppföljning. Rektor utser den som ska utreda och dokumentera.

Ansvarsförhållande

All personal i förskolan har en anmälningsskyldighet samt ansvariga för det åtgärdande arbetet. Rektorn har det yttersta ansvaret i arbetet åtgärder mot kränkande behandling samt förordning om barns deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Skriv ut