Värnamo kommuns logotyp

Trälleborgs förskolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2021-2022

Förskolans namn: Trälleborgs förskola
Rektor: Jessica Arousell

Upprättad datum: september 2021

Utvärderas datum: juni 2022

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att skolan och förskolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap..Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om allt från pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Resor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också.

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Grunduppgifter

Långsiktigt mål/vision med planen

Skolan och förskolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever sker på följande sätt

  • Intervjuer
  • Regelbundna samtal
  • Trygghetsvandringar
  • Observationer, dokumentationer, reflektioner
  • Barnens egna regler
  • Barnenkät

Samverkan med medarbetare sker på följande sätt

  • Reflektioner och dialoger på kvalitetsdagar samt planerings/reflektionstid
  • All personal är delaktiga i framtagandet, uppföljningar och utvärderingar av planen
  • Värdegrundsombudens uppdrag är att leda arbetet

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt

  • Vid introduktion
  • Föräldramöte
  • Mailas till vårdnadshavare i september och januari
  • Centrala vårdnadshavarenkäter
  • Utvecklingssamtal
  • Dagliga kontakter

Förankring av planen

  • Presenteras till vårdnadshavare vid bl a föräldramöte
  • Vårdnadshavare informeras vid introduktion
  • Planen finns tillgänglig skriftlig
  • Lämnas till övrig personal på förskolan, värdegrundsombud ansvarar för detta
  • Delge vårdnadshavaren på olika sätt
  • Förankras hos barnen i utbildningen
  • Rektor ger förutsättningar för förankring av plan

Definitioner

Skolans och förskolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) och av Diskrimineringslagen (2008:567).

• Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

• Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

• Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon avde sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

• Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av förgående plan

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Barnenkäter
  • Trygghetsvandringar/reflektionspromenad
  • Intervjuer/barnråd/barnsamtal
  • Vårdnadshavarenkäter
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Planen följs upp regelbundet under året

Samverkan i utvärderingen av förgående plan

  • All pedagogisk personal samt rektor
  • Barn
  • Vårdnadshavare

Resultat av utvärderingen av förgående plan

Att förebygga diskriminering och kränkande behandling i ord och handling:

Alla avdelningar har delat barngruppen i mindre grupper under dagen på förskolan. Vi upplever att antalet konflikter mellan barnen har minskat, och att detta är ett resultat av att vi pedagoger är mer närvarande och ser alla barns enskilda intresse, behov och utveckling i mindre grupper. När vi delat barngrupperna har vi delat dem i gynnsamma konstellationer, grupperna ändras efter barnens intresse, behov och utveckling. Stressen hos pedagogerna minskar och pedagogerna har lättare att se varje barn samt kunna stötta och utmana dem i deras lärande.

Med hjälp av Spsm har vi fått verktyg till att jobba förebyggande, detta resulterar i att vi pedagoger använder oss av tydliggörande pedagogik under stora delar av utbildningen.

Alla har lyft värdegrundsfrågor på PK och diskuterat begreppen, det som vi behöver utveckla är att jobba mer systematiskt med värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen.

Att upptäcka och anmäla kränkande behandlingar vuxen/barn, barn/barn:

Genom att vi lyft begreppet kränkningar så har arbetslaget fått en mer gemensam syn på vad det innebär i utbildningen. Flertalet pedagoger tycker fortfarande att begreppet kränkning och dess innebörd är svårt att identifiera i praktiken.

Alla avdelningar har en loggbok, där vi skriver konflikter som uppstår för att eventuellt upptäcka ett mönster som kan vara kränkande/diskriminerande. Boken förvaras inlåst där endast ordinarie pedagoger kommer åt den.

Några pedagoger har filmat sig vid några tillfällen under årets gång, det som framkommit är att pedagogerna behöver hitta en systematik i filmningen samt kritiskt granska det.

Pedagogerna upplever att de behöver vara mer medvetna om vad de ska titta på när de analyserar filmen.

Föregående år hade förskolan inga anmälningar rapporterade, detta år har det ökat till 5 st. Detta är en effekt av att anmälningar har varit i fokus och diskuterats i arbetslagen och synliggjorts och sedan rapporterats vidare.

Uppföljning och utvärdering av förgående plan

  • Kontinuerligt under året på planeringstid/reflektionstid samt kvalitetsdagar.
  • All pedagogisk personal samt rektor, specialpedagog
  • Värdegrundsombuden har haft ett särskilt uppdrag för att leda, följa upp och utveckla

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Skolan/förskolan ska undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering. Beskriv hur:

  • Observationer
  • BRUK
  • Trygghetsvandringar/reflektionspromenad
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Vårdnadshavarenkät
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Extern observation
  • Uppdrag att filma sig själva

De sju diskrimineringsgrunderna har kartlagts på följande sätt

Kön

  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Uppdrag att filma sig själva

Könsöverskridande identitet eller uttryck

  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Loggbok

Etnisk tillhörighet

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Vårdnadshavarenkät
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Uppdrag att filma sig själva

Religion eller annan trosuppfattning

  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Uppdrag att filma sig själva

Funktionsnedsättning

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Extern observation
  • Uppdrag att filma sig själva

Sexuell läggning

  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Barnsamtal
  • Loggbok

Ålder

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Uppdrag att filma sig själva

Resultat av kartläggningen

Upptäckta risker utifrån de olika diskriminerings grupperna efter kartläggningen:

Kön

Barn, vårdnadshavare och vikarier kommenterar barnens utseende kopplat till kön, t ex. Ett barn med långt hår, nagellack m.m. Ska inte kopplas till ett specifikt kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Att vi inte har något specifikt begrepp att använda för olika familjekonstellationer där vi kan lägga vikten på innehållet i relationen, istället för kön, antal personer eller biologiskt släktskap.

Etnisk tillhörighet

Att det inte finns material kopplat till olika etniska tillhörigheter på alla avdelningar.

Att människor som vi pedagoger möter kategoriseras efter deras förmodade etniska tillhörighet. Bara för att man är från ett land så äter man viss mat.

Religion eller annan trosuppfattning

Hur pedagogerna, vårdnadshavare samt barnen uttrycker sig kring special kost i förskolan.

Om inte liknande mat serveras från köket till alla oavsett kost.

Genom att pedagogerna inte har tillräckligt med kunskap om de olika högtiderna.

Funktionsnedsättning

Att vi inte riktigt når alla enskilda barn i all undervisning.

Genom att pedagogerna inte arbetar med tillgänglighet, såsom AKK, svar på de sju frågorna m.m.

Sexuell läggning

Just nu ser vi ingen risk.

Ålder

Att pedagogerna kopplar samman kroppsstorlek och mognad med ålder och förväntningar på vad det innebär att vara i en viss ålder och vad de klarar av.


Vi saknar litteratur om alla diskrimineringsgrunderna tillgängligt på avdelningarna.

Analys av resultatet

Här ska skolan/förskolan analysera de orsaker/risker som har kartlagts.

Alla diskrimineringsgrunder blir påverkade av att det inte finns tillgänglig litteratur på alla avdelningar som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna. Grundlitteraturen på avdelningarna blir ensidig och representerar inte alla grunderna.

Kön/ könsöverskridande identitet eller uttryck

Vi har uppmärksammat att barn, vårdnadshavare och vikarie har lätt för att uttrycka sig på ett sätt som gör att barnet förknippas med ett kön. Dessa grupper är inte lika normkritiska och vi måste bli bättre på att upplysa och våga lyfta dilemman.

Etnisk tillhörighet

Medvetenheten kring betydelsen av att materialet skildrar en mångkulturalitet har inte varit tillräcklig. Det behöver ses över kontinuerligt när nytt material köps in. Pedagogerna har ofta en förutfattad mening kring kulturer.

Religion eller annan trosuppfattning

Det är längesedan vi hade kompetensutveckling kring olika seder och högtider vilket gör att kompetensen kring ämnet brister. Vi har uppmärksammat att barnen som äter olika kost ibland ifrågasätter och vill ha samma mat som de andra barnen, vi ser en svårighet i hur vi bemöter det på ett pedagogiskt/korrekt sätt.

Funktionsnedsättning

Vi arbetar med pedagogisk planeringsmall som utgår från tillgänglighetsmodellen detta gör att vi når fler barn än tidigare men fortfarande är det svårt att tillgodose alla. Organisationen/strukturen när det saknas personal är inte tillräckligt bra och vid dessa tillfällen är det svårt att hålla kvalité och varierad undervisning.

All personal har fortfarande inte utbildning i tecken som stöd vilket gör att alla avdelningar inte har tillräcklig kompetens kring ämnet. De sju frågorna finns inte i alla miljöerna på förskolan vilket gör att de inte besvaras vid tillräckligt många tillfällen under dagen. Rutiner/struktur fortfarande inte tillräckligt implementerat hos alla.

Sexuell läggning

Vi ser ingen risk inom detta område.

Ålder

Alla pedagoger har fortfarande inte förståelsen för det kompetenta barnet.

Aktiva åtgärder

Genom att:

  • Arbeta med mindre barngrupper
  • Arbeta med lågaffektivt bemötande
  • Arbeta med SPSM:s material - tillgänglig utbildning
  • Arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt/jämställdhet med hjälp av värdegrundsarbetet/värdegrundsombuden/SPSM: material
  • Arbeta med normkritisk litteratur som är tillgänglig
  • Vara närvarande pedagoger
  • Vi ibland delar barngruppen utifrån barnens intresse, behov och utveckling och inte ålder.
  • Varierad undervisning.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som man vet att alla mår bra av.

Att arbeta med:

  • Mindre barngrupper
  • Fortbildning för nyanställda i lågaffektivt bemötande
  • Utbildning/fortbildning om SPSM:s material
  • Tillgänglig utbildning, undervisning och miljöer systematiskt.
  • Normkritiskt förhållningssätt/jämställdhet med hjälp av värdegrundsarbetet/värdegrundsombuden/SPSM: material
  • Normkritisk barnlitteratur
  • Närvarande pedagoger
  • Varierad undervisning
Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering

Att alla barn oavsett fysik och/eller psykisk funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor

Använda oss av tillgänglighetsmodellen och se till att barnen får svar på de sju frågorna


Alla

Hur: Observation

När: Uppföljning november och mars


Erbjuda undervisning på olika sätt/upprepning


Alla



AKK


Alla



Närvarande pedagoger och mindre grupper


Alla

 


Littertur


Alla


Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår:

4 st.

Hur många av dessa bedömdes som en kränkning efter utredning?

0 st.

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning,

utvärdering

Att upptäcka och anmäla kränkande behandlingar vuxen/barn, barn/barn

Diskutera begrepp som är kopplade till kränkningar.


Alla

Hur: Observation genom filmning

När: Uppföljning november och mars


Kritiskt granska sig själv i verksamheten till exempel filmning


Alla



Loggbok


Alla


Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

All personal ska delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Förskolan ska verka för att varje barn tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

  • Närvarande pedagoger
  • Arbetet med färre barn i grupperna
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnråd/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok/dokumentation

Personal som barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp.

Ansvariga kontaktpersoner är:

  • Pedagogisk personal
  • Värdegrundsombud: Jenny Piipponen, Susanne Ingelsten
  • Rektor: Jessica Arousell

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade. Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling misstänks/anmäls/ upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följs upp

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen (barn-och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen.
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering.
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling à 1. 2020.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Se processkarta bilaga 3 och ”Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan/kränkande behandling” bilaga 4.

Anmälan sker på samma blankett som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen ska ansvarig chef kontaktas omgående
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det som har inträffat.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • En individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling à 1. 2020.

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1-3 skickas i originalformat till barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 skickas i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion, t.ex. buddhism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, som har uppstått därefter, eller kan väntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du blir kär i personer av samma kön, båda könen, eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.