Värnamo kommuns logotyp

Trälleborgs förskolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2022-2023

Förskolans namn: Trälleborgs förskola
Rektor: Jessica Arousell

Upprättad datum: september 2022

Utvärderas datum: juni 2023

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att skolan och förskolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap..Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om allt från pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Resor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också.

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Grunduppgifter

Långsiktigt mål/vision med planen

Skolan och förskolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Dnr:

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolans/förskolans namn: Trälleborgs förskola

Rektor: Jessica Arousell

Upprättad datum: september 2022

Utvärderas datum: juni 2023

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever sker på följande sätt:

  • Intervjuer
  • Barnenkät
  • Regelbundna samtal
  • ”Barnens egna regler”
  • Trygghetsvandringar
  • Observationer, dokumentationer, reflektioner

Samverkan med medarbetare sker på följande sätt:

  • Reflektioner och dialoger på kvalitetsdagar samt planerings/reflektionstid
  • Värdegrundsombudens uppdrag är att leda arbetet
  • All personal är delaktiga i framtagandet, uppföljningar och utvärderingar av planen

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt:

  • Vid introduktion
  • Dagliga kontakter
  • Föräldramöte
  • Utvecklingssamtal
  • Mailas till vårdnadshavare i september och finns tillgänglig på hemsidan
  • Centrala vårdnadshavarenkäter

Förankring av planen.

Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

I vår verksamhet sker detta genom:

  • Presenteras till vårdnadshavare vid bl a föräldramöte
  • Vårdnadshavare informeras vid introduktion
  • Planen finns tillgänglig skriftlig
  • Folder lämnas till övrig personal på förskolan, värdegrundsombud ansvarar för detta
  • Delge vårdnadshavaren på olika sätt
  • Förankras hos barnen i utbildningen
  • Rektor ger förutsättningar för förankring av plan

Definitioner

Skolans och förskolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) och av Diskrimineringslagen (2008:567).

  • Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.
  • Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1
  • Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon avde sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)
  • Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av förgående plan (hur har åtgärderna genomförts?)

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Barnenkäter
  • Trygghetsvandringar/reflektionspromenad
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Vårdnadshavarenkäter
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Planen följs upp regelbundet under året

Samverkan i utvärderingen av förgående plan (vilka har samverkat?)

  • All pedagogisk personal samt rektor
  • Barn
  • Vårdnadshavare

Resultat av utvärderingen av förgående plan

Målet: Att alla barn oavsett fysik och/eller psykisk funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor

Vilket resultat fick vi?

Genom att vi använt tillgänglighetsmodellen och de sju frågorna kan vi se att vi framför allt skapat gynnsamma grupper och miljöer tex intryckssanera och tänker efter vart undervisningen ska hållas.

Undervisningen bedrivs i mindre grupper och pedagogerna är mer närvarande och medlekande än tidigare.

Alla barn kan delta i grundundervisningen genom att vi har varierad undervisning. De barn som är i behov av stöd gör vi enskilda anpassningar för att möjliggöra deltagande. Vi erbjuder undervisning men barnen väljer själva om de vill delta.

AKK används i stor utsträckning på hela förskolan vilket pedagogerna upplever att barnen blivit mer självständiga.

Barnkonventionen har lyfts och det har gett fler samtal och pedagogerna har behövt fundera mer kring hur de uttrycker sig. Även vårdnadshavare har blivit involverade i undervisningen kring barns rättigheter.

Barn visar en större acceptans mot synliga funktionsnedsättningar.

Analys:

Vad beror det på? Genom att ha arbetat med den breda basen i undervisningen och har därmed gett fler barn möjlighet till att delta. Pedagogerna arbetar mer aktivt genom att tillgänglighetsmodellen lyfts i flera sammanhang, dock dokumenteras det inte alltid ner i den pedagogiska planeringsmallen. Genom att bildstöd används mer aktivt, både för rutiner och strukturer men även för aktiviteter, sånger samt undervisning, har vissa pedagoger fått en större medvetenhet kring betydelsen av tydliggörande pedagogik.

Genom att vi har en samsyn kring medlekande och närvarande pedagog har det lett till att pedagogerna är mer närvarande i barnens lek och stannar kvar under längre stunder i leken. Pedagogerna är viktiga förebilder för vikarier.

På grund av att pedagogerna använt sig av varierad undervisning om barnkonventionen har barnen fått en större förståelse för att barnkonventionen finns och då skapat ett intresse för det vilket medfört att det blivit fler samtal. Samtalen kring barnkonventionen har lett till att pedagogerna börjat fundera på hur de uttrycker sig kring rättigheterna.

Utveckling: Barntiden behöver lyftas mer och arbeta för att pedagogerna inte ska bli ”störda” av kollegor. Pedagogerna ska vara förebilder och visa för vikarier om vikten att vara tillsammans med barnen och inte bara vara närvarande fysiskt.

Arbeta vidare med tillgänglighetsmodellen i/och den pedagogiska planeringsmallen.

Kartläggningen utifrån årshjulet behöver bli mer systematisk.

Vad tar vi med oss och vill fortsätta med?

Att AKK alltid finns med i undervisningen och utbildningen.

Barnkonventionen blir ett återkommande samtal med barnen.

Mindre grupper.

Målet: Att upptäcka och anmäla kränkande behandlingar vuxen/barn, barn/barn

Vilket resultat fick vi?

Pedagogerna är mer medvetna om vad en kränkning är. Värdegrundsfilmerna från DO har tittats på gemensamt samt haft återkommande samtal kring vad kränkningar och diskrimineringar är och när det ska göras ett kränkningsärande.

Fler kränkningsärenden har inkommit.

Filmning utifrån kränkningar har inte gjorts.

Analys:

Vad beror det på?

Pedagogernas användande av loggbok har gjort att fler kränkningar upptäckts. Pedagogerna medvetenhet kring kränkningar har synliggjort att fler kränkningsärende gjorts.

Filmning har gjorts men inte med fokus på kränkningar och diskrimineringar.

Utveckling: Upplysa vårdnadshavare om kränkningar och att deras information om vad barnen säger och upplever är viktigt. Samt att förskolan har skyldighet att göra rapporter om kränkningar.

Vad tar vi med oss och vill fortsätta med?

Fortsätta samtala om när kränkningsärenden ska genomföras samt göra dessa rapporter direkt i anslutning till händelsen.

Uppföljning och utvärdering av förgående plan (hur och vilka?)

  • Kontinuerligt under året på planeringstid/reflektionstid samt kvalitetsdagar.
  • All pedagogisk personal samt rektor, specialpedagog
  • Värdegrundsombuden har haft ett särskilt uppdrag för att leda, följa upp och utveckla

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Skolan/förskolan ska undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering. Beskriv hur!

  • Observationer
  • BRUK
  • Trygghetsvandringar/reflektionspromenad
  • Intervjuer/barnsamtal
  • vårdnadshavarenkät
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Extern observation
  • Uppdrag att filma sig själva

De sju diskrimineringsgrunderna har kartlagts på följande sätt:

Kön

  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Uppdrag att filma sig själva

Könsöverskridande identitet eller uttryck

  • Observationer/reflektioner
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Loggbok

Etnisk tillhörighet

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Vårdnadshavarenkät
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok

Religion eller annan trosuppfattning

  • Observationer/reflektioner
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok

Funktionsnedsättning

  • BRUK
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Extern observation
  • Uppdrag att filma sig själva

Sexuell läggning

  • Observationer/reflektioner
  • Barnsamtal
  • Loggbok

Ålder

  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok
  • Barnhälsoteam
  • Uppdrag att filma sig själva

Resultat av kartläggningen

Upptäckta risker utifrån de olika diskriminerings grupperna efter kartläggningen:

Kön:

  • Barn, vårdnadshavare och vikarier kommenterar barnens utseende kopplat till kön, t ex. Ett barn med långt hår, nagellack m.m. Ska inte kopplas till ett specifikt kön
  • Barn kan exkludera vissa andra barn beroende på kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck:

  • Stjärnfamiljer är ett begrepp som behöver implementeras mer.
  • Barnen har inte mött familjekonstellationer där det tex finns två mammor som bor ihop.

Etnisk tillhörighet:

  • Det finns material kopplat till olika etniska tillhörigheter på alla avdelningar.
  • Att människor som vi pedagoger möter kategoriseras efter deras förmodade etniska tillhörighet. Bara för att man är från ett land så äter man viss mat.

Religion eller annan trosuppfattning:

  • Om inte liknande mat serveras från köket till alla oavsett kost.
  • Genom att pedagogerna inte har tillräckligt med kunskap om de olika högtiderna.

Funktionsnedsättning:

  • Vi har breddat basen i grundundervisningen med AKK samt tydliggörande pedagogik vilket gör att fler barn blir inkluderade och delaktiga.

Sexuell läggning:

  • Just nu ser vi ingen risk.

Ålder:

  • De äldsta barnen kallar de yngre barnen för bebisar.

Analys av resultatet

Här ska skolan/förskolan analysera de orsaker/risker som har kartlagts.

Kön/ könsöverskridande identitet eller uttryck:

Vi har uppmärksammat att barn, vårdnadshavare och vikarie har lätt för att uttrycka sig på ett sätt som gör att barnet förknippas med ett kön. Dessa grupper är inte lika normkritiska och vi måste bli bättre på att upplysa och våga lyfta dilemman. Vi vuxna är förebilder för barnen.

Etnisk tillhörighet:

Medvetenheten kring betydelsen av att materialet skildrar en mångkulturalitet har ökat. Det behöver ses över kontinuerligt när nytt material köps in. Pedagogerna har ofta en förutfattad mening kring kulturer.

Religion eller annan trosuppfattning:

Det är längesedan vi hade kompetensutveckling kring olika seder och högtider vilket gör att kompetensen kring ämnet brister. Vi har uppmärksammat att barnen som äter olika kost ibland ifrågasätter och vill ha samma mat som de andra barnen. Vi lyfter det med vårdnadshavare om vikten att de också samtalar med barnen om vilken kost de äter och varför.

Funktionsnedsättning: Vi arbetar med pedagogisk planeringsmall som utgår från tillgänglighetsmodellen, detta gör att fler barn är mer delaktiga än tidigare. Pedagogerna behöver bli mer trygga i planeringsmallen.

Organisationen/strukturen när det saknas personal är inte tillräckligt bra men vi dessa tillfällen försöker vi genom planera undervisning men i mindre utsträckning än vad det var tänkt från början.

All personal har fortfarande inte utbildning i tecken som stöd vilket gör att alla avdelningar inte har tillräcklig kompetens kring ämnet.

Flertalet av de sju frågorna besvaras.

Önskar mer fortbildning om olika diagnoser.

Pedagogerna behöver reflektera kring vilka begrepp som används hos barn i behov av särskilt stöd. (funktionsvariation)

Sexuell läggning:

Vi ser ingen risk inom detta område.

Ålder:

Alla pedagoger benämner inte barnen som äldre/yngre utan stora/små. När barnen benämner andra barn som bebisar är det viktigt att pedagogerna lyfter det direkt. Grupper är i olika åldrar vid fler tillfällen än tidigare.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Genom att:

  • Arbeta med mindre barngrupper
  • Arbeta med lågaffektivt bemötande
  • Arbeta med SPSM:s material - tillgänglig utbildning
  • Arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt/jämställdhet med hjälp av värdegrundsarbetet/värdegrundsombuden/SPSM: material
  • Arbeta med normkritisk litteratur som är tillgänglig
  • Vara närvarande pedagoger
  • Vi delar barngruppen utifrån barnens intresse, behov och utveckling och inte ålder
  • Varierad undervisning.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som man vet att alla mår bra av.

Att arbeta med:

  • Mindre barngrupper
  • Fortbildning för nyanställda i lågaffektivt bemötande
  • Utbildning/fortbildning om SPSM:s material
  • Tillgänglig utbildning, undervisning och miljöer systematiskt.
  • Normkritiskt förhållningssätt/jämställdhet med hjälp av värdegrundsarbetet/värdegrundsombuden/SPSM: material
  • Normkritisk barnlitteratur
  • Närvarande pedagoger
  • Varierad undervisning
  • Arbeta åldersblandat

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning

Utvärdering

(Hur? När?)

Att synliggöra både i miljöerna och i material de fem minoritetsspråken

Koppla till barnkonventionen

Artikel 30

Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

Använda oss av ur play för att lära oss om de olika minoritetsspråken. (Pedagogerna)


Alla

Hur; Observation

När; Uppföljning november och mars

Könsöverskridande identitet och uttryck: Att tydliggöra olika familjekonstellationer

Använda begreppet stjärnfamiljer


Alla



Koppla till barnkonventionen, familjer ser olika ut, -alla barn har rätt att känna trygghet


Alla





Alla

 

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår:

3 anmälningar

Hur många av dessa bedömdes som en kränkning efter utredning?

0

Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

All personal ska delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Förskolan ska verka för att varje barn tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att hjälpa andra människor.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

  • Närvarande pedagoger
  • Arbetet med färre barn i grupperna
  • Observationer/reflektioner
  • Trygghetsvandringar
  • Intervjuer/barnråd/barnsamtal
  • Samtal med vårdnadshavare
  • Loggbok/dokumentation

Personal som barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp.

Ansvariga kontaktpersoner är:

Pedagogisk personal

Värdegrundsombud; Jenny Piipponen, Susanne Ingelsten

Rektor; Jessica Arousell

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade. Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling misstänks/anmäls/ upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följs upp

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen (barn-och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen.
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering.
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen.


Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Anmälan sker på samma blankett som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen ska ansvarig chef kontaktas omgående
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det som har inträffat.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • En individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1-3 skickas i originalformat till barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 skickas i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO. ¨

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion, t.ex. buddhism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, som har uppstått därefter, eller kan väntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du blir kär i personer av samma kön, båda könen, eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.

Antagen av FSG 2015-03-18

Skollagen (2018:800) 6 kap 9§

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skollagen (2010:800) 6 kap 10§

En lärare, förskollärare eller annan personal som fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.
  • Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd. Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Åtgärder som medarbetare har möjlighet att få som stöd:

  • Kontinuerlig uppföljning medarbetare – chef.
  • Krisstöd/ samtalsstöd från företagshälsovården
  • Översyn av den aktuella arbetssituationen