Bredaryds skolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2021-2022

Skolans namn: Bredaryds skola
Rektor: Hanna Johansson

Upprättad datum: 30 augusti 2021

Utvärderas datum: 15 juni 2022

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att skolan och förskolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap..Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om allt från pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Resor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också.

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan och förskolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: Samverkan sker genom att kartläggningar och enkäter analyseras i klassråd och i elevråd. Planen utvärderas med elevrådet.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt: Samverkan sker genom att medarbetare och Elevhälsoteamet på Bredaryds skola ser över kartläggningar, enkäter och dokument avseende kränkande behandling. Dessa utvärderas och analyseras i arbetslagen.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Tidigare skedde samverkan med vårdnadshavare genom fysiska föräldramöten. Då det råder en pandemi har samverkan ej kunnat ske fysiskt utan digitalt.

Förankring av planen: Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

Förankring av planen sker genom att den presenteras för elever i början av terminen och regelbundet under året på elevrådet, för personal på arbetsplatsträffar samt i föräldrasamrådet och genom skriftlig information hem till vårdnadshavare i början av terminen. Planen finns tillgänglig på skolans (kommunens) webbsida.

Definitioner

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

• kön
• könsöverskridande identitet och uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

Trakasserier

är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon avde sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

Sexuella trakasserier

är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av föregående plan

Att skapa vi-känsla på skolan genom Kompisdagar har inte kunnat genomföras föregående läsår på grund av den rådande pandemin. Trygghetsgruppen har under läsåret fokuserat på att bygga relationer och samsyn mellan elever med ett gemensamt arbete kring språkbruk. Elevhälsoteamet har under läsåret frågat efter klassernas egna klassrumsregler i samband med att de träffat klasslärare. Det visar på vikten av att arbeta fram ett förhållningssätt där både elever och personal visar och bemöter varandra med respekt och förståelse. Elevrådet har granskat klassernas regler för att visa vikten av dem. De har också reviderat ordningsregler på skolan. HASP har genomförts enligt planen. Rastaktiviteter har varit schemalagt tre dagar i veckan.

Trygghetsenkäten genomfördes i oktober.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

Kurator och rektor har tillsammans med trygghetsgruppen utvärderat resultaten på enkäterna och de åtgärder som satts in. Personal och elever fick ta del av resultaten från enkäterna för att samtala om vilka åtgärder de gör i respektive klass. Föräldrasamrådet fick ej ta del av resultatet på grund av covid-19.

Resultat av utvärderingen av föregående plan

För att skapa en vi-känsla på skolan har trygghetsgruppen tagit fram material till klasslärare för att gemensamt arbeta med elevernas språkbruk och attityd. Det genomfördes i resp. klass då vi inte ville blanda grupperna pga. smittorisken. Eleverna svarade i trygghetsenkäten hösten 2020 att 75 % kände sig trygga med andra elever på skolan och 3 % svarade att de inte alls kände sig trygga. Bland de elever som svarade nej så uppkom inget av denna oro under hälsosamtalet med skolsköterskan. Eleverna svarade i den kommunövergripande enkäten som gjorde i april 2021 att 88 % upplevde att kränkande behandling inte var accepterat och 4 % upplevde att det inte kändes som att skolan tog det på tillräckligt stort allvar. Vi ser att det finns behov av att arbeta mer med språkbruk och attityd för att öka elevernas känsla av trygghet på skolan samt för att göra de mer medvetna om vad som kan anses vara en kränkning och hur skolan ser på dessa handlingar och uttalanden.

Trygghetsgruppen har även arbetat med att skapa nya regler kring rastaktiviteter för att minska konflikterna och öka elevernas trivsel. Eleverna svarade i trygghetsenkäten hösten 2020 att 88 % var trygga på sin rast och 2 % svarade att de inte var trygga. Vi ser att det finns mer behov att utveckla rastvärdskapet och rastaktiviteterna för att öka elevernas trygghet ytterligare inför nästa läsår. I den kommunövergripande enkäten svarade 68% att de helt eller delvis kunde koncentrera sig på lektionerna och 5 % upplevde ingen studiero i klassrummet. Till nästa läsår behöver vi fortsätta arbeta med studiero i klassrummen genom att belysa vikten av att varje klass utformar klassrumsregler som de aktivt arbetar med under läsåret.

Vid frågan om eleverna känner sig trygga på skolan så skiljer sig resultatet från den kommunövergripande enkäten och trygghetsenkäten som gjordes på skolan. I den kommunövergripande enkäten svarar 84 % att de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 16 % inte känner sig trygga. I trygghetsundersökningen som gjordes på skolan så svarar 88% att de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 12 % inte känner sig trygga. Varför resultatet skiljer sig är svårt att svara på, det som går att konstatera är att tiden för när enkäten gjordes skiljer sig och det kan således spela roll. Utifrån resultatet kring frågan om trygghet gjordes en medveten insats att arbeta med språkbruk och attityd i respektive klass under vårterminen 2021. Vi ser dock att det finns ett behov av att fortsätta arbeta för tryggheten på skolan genom både främjande och förebyggande insatser till nästa läsår.

Uppföljning och utvärdering av förgående plan

Kurator och rektor har tillsammans med trygghetsgruppen och elevhälsoteamet utvärderat resultaten på enkäterna och de åtgärder som satts in. Personal och elever fick del av resultaten av enkäterna för att samtala om vilka åtgärder de gör i respektive klass. Föräldrasamrådet fick ej ta del av resultatet på grund av covid-19.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Varje år kartlägger skolan elevernas trivsel och trygghet med hjälp av en trygghetsenkät. Varje läsår genomförs en trygghetsvandring med årkurs F-6. Kommunövergripande enkät genomförs i alla klasser. Skolsköterskans hälsosamtal och hälsobesök kartlägger elevernas trygghet och mående i åk F, 2, 4 och 6. Fritidshemmen genomför årligen en enkät kring trygghet och trivsel. Varje termin sammanställs och analyseras de anmälningar om kränkande behandlingar eller trakasserier som gjorts under perioden.

De kartläggningar som görs sammanställs av kurator och trygghetsgruppen. Tillsammans med elevhälsoteamet analyseras resultaten och vidare insatser diskuteras.

De sju diskrimineringsgrunderna har kartlagts på följande sätt

Kön

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån kön. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Etnisk tillhörighet

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån etnisk tillhörighet. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Religion eller annan trosuppfattning

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Funktionsnedsättning

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån funktionsnedsättning. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Sexuell läggning

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån sexuell läggning. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Ålder

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån ålder. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Resultat av kartläggningen

Vid frågan om eleverna känner sig trygga på skolan så skiljer sig resultatet från den kommunövergripande enkäten och trygghetsenkäten som gjordes på skolan. I den kommunövergripande enkäten svarar 84 % att de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 16 % inte känner sig trygga. I trygghetsundersökningen som gjordes på skolan så svarar 88% att de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 12 % inte känner sig trygga. Varför resultatet skiljer sig är svårt att svara på. Det som går att konstatera är att tiden för när enkäten gjordes skiljer sig och det kan således spela roll. Tryggheten på skolan har minskat sedan föregående läsår.

Analys av resultatet

De elever som inte känner sig trygga på skolan har inte kunnat identifieras, däremot har årkurserna kunnat utläsas. Utifrån detta har fortsatta samtal hållits, till exempel hälsosamtal, men då har det inte framkommit någon ytterligare information kring otrygghet.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Vi fortsätter arbetet med att alla elever ska känna sig trygga och att ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans personal har utarbetat en värdegrund som under kommande läsår ska implementeras för eleverna. Personalen möts för kollegialt lärande där vi samtalar om strukturer för att skapa bra lärande situationer för eleverna genom trygghet och studiero. Elevhälsoteamet träffar lärare för de olika klasserna 1 gång per termin där de ser över gruppdynamik, resultat och enskilda insatser.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att stärka det friska, det som man vet att alla individer mår bra av.

Främjande aktiviteter

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår:

72 kränkningsärenden upprättades under läsåret 2020/2021

Hur många av dessa bedömdes som en kränkning efter utredning?

66 av 72 bedömdes som kränkning efter utredning.

Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

All personal ska delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Frånvaro registreras dagligen och rapporteras till vårdnadshavare då frånvaro kan vara ett tecken på att eleven blir kränkt.

• Under lektionstid är undervisande pedagog ansvarig för att upptäcka eventuella trakasserier eller kränkande behandling.
• Matvärdar finns i skolans matsal under lunch-tid.
• Ett rastvärdsystem och rastpolicy finns för att tidigt upptäcka trakasserier eller kränkande behandling under rasten.
• Rutiner och aktiviteter ses över regelbundet för att upptäcka risker för diskriminering i skolans/fritids verksamhet.

Rutiner och aktiviteter ses över regelbundet för att upptäcka risker för diskriminering i skolans/fritids verksamhet

Personer barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp.

Ansvariga kontaktpersoner är:

Rektor Hanna Johansson

Kurator Lina Lindholm

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever.

Det är all personals ansvar att:

• När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade. Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
• Informera rektor om den kränkande behandlingen.
• Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
• Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling misstänks/anmäls/ upptäcks.
• Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följs upp

Det är rektorns ansvar att:

• Skicka anmälan till huvudmannen (barn-och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)
• Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen.
• Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
• Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering.
• Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling à 1. 2020.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning:

Anmälan sker på samma blankett som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

• Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
• Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen ska ansvarig chef kontaktas omgående
• Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det som har inträffat.
• Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
• Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
• Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
• Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
• Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
• En individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
• Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
• Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling à 1. 2020.

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1-3 skickas i originalformat till barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 skickas i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion, t.ex. buddhism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, som har uppstått därefter, eller kan väntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du blir kär i personer av samma kön, båda könen, eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.