Värnamo kommuns logotyp

Enehagens skolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2021-2022

Skolans namn: Enehagens skola
Rektor: Helena Bergenholtz

Upprättad datum: 1 september 2021

Reviderad datum: 31 mars 2021

Utvärderas datum: 31 mars 2022

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför
finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.
I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska
dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: Varje klasslärare har tagit upp planen på klassråd, eleverna har fått möjligheter att komma med synpunkter om föregående års aktiviteter samt förslag om förbättningar. Synpunkter och förslag från klassråden har tagits med till elevrådet. Elevrådet har lämnat information till
trygghetsgruppen där kurator och biträdande rektor medverkar.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt: All pedagogisk personal har planerat insatser och åtgärder utifrån kartläggningar som sociogram och trygghetsvandring samt utvärderat planen i Forms. Biträdande rektor och kurator
sätter ihop utkastet till den nya planen i samverkan med trygghetsgrupp, utvecklingsgrupp och Elevhälsoteam för att ”Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling” ska samstämma med övrigt kvalitetsarbete.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Planen finns tillgänglig på hemsidan och vårdnadshavare kan lämna synpunkter. Lärare
informerar vårdnadshavare om detta. Ett sammanfattande häfte för elever och vårdnadshavare delas ut via mail.

Förankring av planen: Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

I vår verksamhet sker detta genom: Rektor informerar i början av läsåret all personal på skolan om att planen är reviderad och uppdaterad och vad den finns tillgänglig att ta del av i sin helhet. Varje klassansvarig pedagog och fritidsansvariga lärare i fritidshem ansvarar för att planen förankras hos elever och vårdnadshavare. Planen finns tillgänglig för vårdnadshavare på kommunens webbplats.

Definitioner

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med
kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.
Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet och uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller
en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en
redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av föregående plan

All pedagogisk personal har utvärderat samtliga åtgärder och insatser i Forms.
Utvärderingen har skett av klasslärare samt i årskursarbetslag och i varje fritidsarbetslag.
Eleverna har i helklass samtalat om och utvärderat planen med medvetenheten att det gäller hela dagen – både skola och fritids – och klassläraren har lämnat in svaren i Forms.
Varje aktivitet som står i planen har besvarats i vilken grad detta skett eller i vilken grad det har bidragit till syftet. En del frågor har varit öppna frågor.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

All pedagogisk personal samt samtliga elever har varit delaktiga i utvärderingen av årets
plan Resultaten kommer att lyftas i elevråd och trygghetsgrupp under våren.

Resultat av utvärderingen av föregående plan

17 klasser av 19 har svarat på personalens enkät, 1 fritidsavdelning har svarat på egen hand de övriga 4 fritidsavdelningarna har svarat
tillsammans på en enkät. 16 av 19 klasser har svarat på elevernas enkät

Styrkor:

Resultat personalenkät:

  • Samtliga klasser tagit upp och informerat om Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (fortsättningsvis kallad Planen)
  • 11 klasser/grupper har till stor del eller helt samtalat om begreppen i Planen och 6
    klasser/grupper till viss del genom bl.a. Ett hjärta i taget, värdegrundsarbete, i ämnen som religion, samhällskunskap och svenska, vid uppkomna situationer, arbetat med ordningsreglerna, prata om begreppen och varför Planen finns, i samtal om sociala medier/nätet.
  • 6 klasser har genomfört klassråd varje månad medan resterande har genomfört det, men mer sällan. Klassråden har upplevts meningsfulla och fungerat bra, eleverna är intresserade och klassråden har gett dem insikt i vad vi jobbar med aktivt med på skolan, samtalar om vad som gäller den egna klassen samt vad som ska tas upp i elevrådet. Någon klass har ordförande och sekreterare. Även om inte klassråd genomförs regelbundet tas denna typ av frågor upp kontinuerligt och vid behov i klassen/gruppen.
  • Alla olika diskrimineringsgrunder har tagits upp i de flesta klasser där kön, etnisk
    tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder är de som lyfts av flest klasser/grupper. Detta har berörts i Ett hjärta i taget, i olika ämnen, böcker som behandlar värdegrund, kompisprojekt, tränat på delaktighet och respekt, tar upp detta då ämnet kommer upp eller om det hänt något i elevgruppen, samtal/diskussioner, ser till att arbetsmiljön fungerar för alla.
  • Alla klasser har varit helt, till stor del eller till viss del delaktiga i arbetet med Ett hjärta i taget
  • 12 av 17 anser att Ett hjärta i taget till stor del bidragit till att eleverna fått kunskap om diskrimineringsgrunderna, de övriga anser detta till viss del.
  • Ett hjärta i taget – jobba ihop skolan till en enhet, hjälper eleverna att ta del av de olika områdena, bra och tydligt och lätt att följa och genomföra, skapar bra diskussioner, en del ämnen lätt att integrera i övrig undervisning, startlektionerna upplevs positiva
  • Värdegrundsarbete har i de flesta klasser/grupper skett till stor del/helt genom klassråd, samtalskort, dilemmafrågor, utifrån ordningsreglerna, mjuka och taggiga molnet, böcker, Ett hjärta i taget, delat in eleverna i grupper på fritidshemmet, gemensamma lekar, hemliga kompisar, spontan och planerad undervisning, just dance, kontinuerliga samtal i klassen, på utvecklingssamtal
  • De mer fria miljöerna på skolan och fritids har strukturerats upp genom att prata om vad som finns att göra på rasten samt trivselreglerna, begränsat antal elever i en viss lekmiljö, styrt upp antal elever när de lämnar klassrummet tex vid toalettbesök eller gå ut på rast, lekgrupper, lugna tröskeln mellan rast och lektion, genomtänkta placeringae, bildstöd, tydliga strukturer vid byte av aktivitet, pedagoger med vid tex förflyttningar
  • Aktivitetshäftet kring reglerna har av de flesta klasser/grupper används men lite olika
    mycket. Endast 2 av 17 klasser/grupper har inte använt det. De flesta anser att det till viss del eller till stor del bidrar till att stärka trygghet och gemenskap i grupperna.
  • År 5 upplever att HASP har fungerat väl men att det är svårt att veta om det bidragit till elevernas trygghet och trivsel
  • År 4 har upplevt att Internet-etik varit bra och givande och gett ett bra underlag för fortsatt arbete samt ett bra förebyggande arbete
  • Ett gemensamt trygghetsarbete som Ett hjärta i taget upplevs som bra för gemenskapen och VI-känslan på skolan

Styrkor:
Resultat elevenkät:

  • 14 av de 16 svarande klasserna uppger att eleverna, i till viss del i klassen känner till planen.
  • Punkter som elever känner till från planen är värdegrundsarbete som Ett hjärta i taget, kränkningsärenden, Trygghetsgruppen och Skolans gemensamma ordningsregler.
  • Alla de svarande klasserna kan svara på saker de arbetat med för att minska diskriminering, trakasserier och kränkningar.
  • Sju av klasserna tycker att deras klassråd fungerar bra. Flera av de andra tycker att det fungerar okej, eller ibland bättre och ibland sämre. Ett par klasser har sällan klassråd som de benämner just klassråd.
  • På frågarn om eleverna upplever att de får bra hjälp av personal vid bråk eller om någon behandlas illa, svarar tio av klasserna oftast, fyra alltid och två ibland.
  • Alla de svarande klasserna har deltagit i aktiviteterna som ordnats i projketet Ett hjärta i taget, varje vecka eller de flesta veckor.
  • Eleverna tycker att rastvärdarna bidrar till trygghet alltid eller oftast.
  • Alla svarande klasser uppger att alla eller de flesta i klasserna har kännedom om skolans regler och hur de bör efterlevas.

Utvecklingsområden:

Resultat personalenkät:

  • Klassråd har för de flesta klasser/grupper ej genomförts kontinuerligt pga att
    elevrådsträffarna i år varit färre pga restriktioner om covid
  • De flesta klasser/grupper upplever inte att åtgärderna i ett kränkningsärende bidragit till nya rutiner eller arbetssätt för elevernas trygghet. Några klasser har inte skrivit några kränkningsanmälningar. Någon lyfter vikten i att hålla i de åtgärder som bestämts.
  • 6 av 17 av lärarna/lärargrupperna är endast till viss del förtrogna med rutinerna för att anmäla, utreda och åtgärda samt följa upp när elever kränks
  • Elevgrupperna i fritidshemmets verksamhet har ej varit delaktiga i planering eller
    genomförande av aktivitet i Ett hjärta i taget
  • Ett hjärta i taget – bättre framförhållning på aktiviteter, längre perioder för varje område, samma aktivitet under fler veckor, mer praktiskt, kunna genomföra detta i mindre grupper, nivåanpassat efter ålder, behövs påminelse i flödet tex på Teams
  • De Pedagogledda rastaktiviteterna anses av de flesta att de endast till viss del eller inte alls bidragit till att eleverna känner trygghet och gemenskap
  • Det organiserade rast-värdssystemet anses inte av någon helt fungerat i syfte att eleverna ska känna sig trygga. 9 av 17 anser att det fungerar till stor del och 8 av 17 anser att det fungerar till viss del eller inte alls
  • SAMS-korten upplevs svåra och används inte. Blev lättare att förstå då kurator förklarat
  • Upplevelse att det behövs en mer samsyn i personalgruppen
  • Det behövs fler aktiviteter som riktar sig mot de äldre eleverna, rastvärdar måste vara ute då det står på deras schema – vid frånvaro se till att någon annan går ut/meddela administratören, saknas material till aktiviteter, alla behöver ta ett gemensamt ansvar, samma vuxna ute vore bra, elever går för tidigt från luncherna, se över rastvärdsrutin när skolgården utökats, rastaktiviteter på fler platser, se över elevernas önskemål och infria några av dessa
  • HASP i klass 1 är svårt för lärare att veta vad det gett för effekter

Utvecklingsområden:

Resultat elevenkät:

  • Flera klasser önskar att vuxna ingriper snabbare och på ett mer tydligt sätt när de
    uppmärksammar konfliker eller negativt beteende mellan elever. En del upplever att det kan ta tid att hitta en vuxen vid behov på rasten.
  • Många elever önskar fler aktiviteter med rörelse när de arbetar med värdegrundsprojekt så som Ett hjärta i taget.
  • Eleverna tycker att tryggheten kan ökas om rastvärdarna är fler, om de blir bättre på att ha väst på sig, om rastvärdarna sprider ut sig mer och inte står och pratar i grupp så mycket och blir bättre på att bryta och hjälpa till vid konflikter.
  • Rastaktiviteternas attraktion hos eleverna skulle kunna förbättras. I dagsläget deltar
    majoriteten av de svarande klasserna sällan, aldrig eller vara ibland. Endast en klass deltar ofta, ingen deltar varje gång aktivitet ordnas.
  • Eleverna tycker att rastaktiviteterna skulle ske oftare, helst båda rasterna på dagen. De ser gärna att det finns flera aktiviteter/redskap att välja mellan. Gärna varierande aktiviteter som passar olika åldrar.
  • Reglerna skulle kunna efterlevas bättre om man pratade om dem mer och det var tydligare konsekvenser om de inte efterlevs.

Uppföljning och utvärdering av föregående plan (Hur och vilka)

  • All pedagogisk personal samt samtliga elever har varit delaktiga i utvärderingen av årets plan genom att svara på en utvärdering i Forms
  • Eleverna har utvärderat i klasserna och klassläraren har sammanställt detta och svarat på en utvärdering för varje klass i Forms
  • Arbetet har kontinuerligt under året diskuterats i trygghetsgruppen

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Kön: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån kön. Central elevenkät där resultatet analyseras. 

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att ev. upptäcka eventuell diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck. Hälsosamtal i klass 4 i frågan Jag kan vara mig själv i skolan utan att andra har åsikter om detta. 

Etnisk tillhörighet: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån etnisk tillhörighet.
Hälsosamtal i klass 4 i frågan Jag kan vara mig själv i skolan utan att andra har åsikter om detta. 

Religion eller annan trosuppfattning: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning. Samtal i arbetslagen genomförs regelbundet för att anpassa aktiviteter så att alla elever kan delta. Hälsosamtal i klass 4 i frågan Jag kan vara mig själv i skolan utan att andra har åsikter om detta.

Funktionsnedsättning: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån funktionsnedsättning.
Samtal genomförs regelbundet för att anpassa aktiviteter så att alla elever kan delta.
Pedagogerna är medvetna och uppmärksammar så att lärmiljön är anpassad utifrån elevernas olika behov.

Sexuell läggning: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att ev. upptäcka ev diskriminering utifrån sexuell läggning.
Hälsosamtal i klass 4 i frågan Jag kan vara mig själv i skolan utan att andra har åsikter om detta.

Ålder: Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet i arbetslagen för att ev. upptäcka ev diskriminering utifrån ålder. Samtal genomförs regelbundet för att anpassa aktiviteter så att alla elever kan delta.

Andra metoder för kartläggning:

  • Kommunens elevenkäter i årskurs 2 och 5 samt på fritidhemmmen. Där finns frågor om trivsel och bemötande.
  • Hälsosamtal med elever och vårdnadshavare i F-klass, åk 2 och åk 4
  • Personal som får kännedom om att en elev på något sätt känt sig diskriminerad anmäler detta enligt ”Rutin för att utreda och åtgärda när barn/elever kränks av andra barn/elever”.
  • Trygghetsgruppen tittar kontinuerligt på de kränkningsärenden som inkommit för att hjälpa till att att förebygga ytterligare diskrimineringar.
  • Utvecklingssamtal genomförs med utrymme för frågor kring trygghet och trivsel
  • Kommunövergripande enkät för vårdnadshavare genomförs för vårdnadshavare till elever i åk 2 och 5 samt de som har fritidsomsorg
  • Kartläggning via sociogram av elever i alla klasser.
  • Trygghetsvandring klassvis varje läsår där otrygga platser inventeras.
  • Samtalsstöd finns till arbetslagen kring de olika diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna informeras om detta.

Resultat av kartläggningen läsåret 2019-2020

Sociogrammen/Kompiskollen

Vi genomför sociogram i samtliga klasser på skolan en gång per termin. Det går till så att
varje elev fyller i en enkät, eller få hjälp av fylla i om man inte är läskunnig. De får i enkäten uppge tre kompisar som de gärna leker/är tillsammans med och tre kompisar de gärna arbetar med. Det kan vara samma eller olika elever den enskilda eleven uppger på dessa båda frågor. Enkäten riktas så att de flesta främst utgår från den egna klassen i sina svar. Det finns en tilläggsfråga där man kan svara på om man har vänner i andra klasser, med svarsalternativen inga, en, några eller många. Det finns ytterligare en tilläggsfråga där eleverna får svara på om de känner sig ensamma i skolan och där är svarsalternativen aldrig, ibland, ofta eller alltid.

Utifrån svaren på senaste sociogrammet identifierades en riskgrupp på 133 elever som inte väljs av någon eller bara av en elev i klassen inom något eller båda områdena leka/vara tillsammans med och jobba med. Motsvarande siffra för höstterminen var 148. Det är mellan 1-11 elever i varje klass. Det är på vårterminen 65 elever som förekommer både inom området leka/vara tillsammans med och jobba med, alltså som inte väljs eller bara väljs av en på båda dessa områden. Motsvarande siffra på höstterminen var 63.

Inom vårens riskgrupp på 133 elever är det 3 som svarar alltid och 5 elever som svarar ofta på frågan man känner sig ensam. Här finns ett bortfall på 2 hela klasser samt enstaka elever i andra klasser där svaret på denna fråga inte inkommit.

Riskgruppen lyfts i EHT och vid behov med enskilda lärare för att följa upp situationen kring elever med skör social situationen i skolan. Ytterligare kartläggningar görs vid behov som kan leda fram till anpassningar och eventuellt särskilt stöd för att trygga måendet och tryggheten hos de elever där det visar sig finnas behov.

Trygghetsvandringen

Trygghetsvandringen genomfördes i mitten av hösterminen. I år liksom förra året är den plats som flest upplevde som otrygg var toaletterna. Det har gått upp från 70 svar relaterat till toaletterna som otrygga till 120. Vi har fler elever i år vilket kan vara en orsak till ökningen, men kanske även att konceptet med trygghetsvandring i denna form är mer inarbetat och att fler kommentarer av problem generellt därför kommer in. Kommentarerna visar att det mest handlar om att toaletterna upplevs ofrächa på grund av att det luktar illa, är kiss på ringen eller golvet eller har slängts papper på golvet. Det framkommer även en del kring att elever stör varandra på toaletten, exempelvis genom att knackar på, drar i låsta toalettdörrar eller håller för dörrar. Även prat och oljud nära utanför toaletterna har ansetts framkalla känsla av otrygghet.

En annan plats där många upplever otrygghet är i omklädningsrummen. Även där handlar det om att det inte upplevs tillräckligt städat/frächt. Det är också flera kommentarer om att det är svårt att få rätt vattentemperatur. Dessa saker har biträdande rektor fått med sig att lyfta med dem som ansvarar för lokalen. Det finns också kommentarer om hur elever stör varandra. Exempelvis att det upplevs som att andra tittar och att det är högljutt och skrikit ibland. I övrigt nämns gemensamma ytor av flera barn, trapphuset, korridoren och kapprummet i matsalen framförallt. Sett till siffornarna är det ett lite lägre antal som känner otrygghet på dessa plantser än förra året, även om elevantalet ökar på skolan. Till exempel 46 i år som uppger otrygghet i trapphuset jämfört med 54 förra året och 39 i kapprummet vid matsalen jämfört med 47 förra året. Det som framkommer i år är att problemen är att elever springer, knuffas, studsar bollar och liknande i trapphus/korridor. I kapprummet vid matsalen handlar det mesta om att det är för trångt och att man är rädd att tappa bort saker. Något som inte nämns på dessa platser i år, men gjorde det förra året är att yngre elever känner sig rädda för
äldre elever. I år har vi haft åldersblandade raster vilket skulle kunna vara en bidragande orsak.

På skolgården har otryggheten i siffor ökat lite, men siffrorna är fortfarande relativt låga sett till antalet elever. I år var det totalt 35 svar om otrygghet sammanlagt på skolans fram- och baskrida, jämfört med förra årets 20. I detta finns flera svar som handlar om att elever inte är nöjda med den lekutrustning som finns eller dess placering och att rasterna kan upplevas som tråkiga, vilket är värt att uppmärksamma men inte tecken på oroliga eller otrygga raster.

Efter trygghetsvandringen sammanställdes elevernas svar och klasslärarna har ombetts prata med sina klasser om vad var och en kan tänka på för att öka tryggheten för på skolan i olika situationer. Bland annat inte smutsa ner vid toalettbesök, inte störa kamrater på toaletten, inte springa i korridorerna och hålla högertrafik i trappan. Resultaten har även diskuterats i olika arbetsgrupper och är underlag för planering framåt, till exmepel att det är viktigt med personal i omkädningsrummen för vissa klasser och att rastvärdar behöver ha ppsikt på rätt platser och våga bryta i tidigt skeda om några elever blir osams.

Central enkät

  • ca 168 elever har svarat på fritidshemmet, ca 340 har svarat i skolan
  • Jag kan få lugn och ro på fritidshemmet - 123 av 168 har svarat stämmer ganska
    bra/stämmer helt och hållet
  • Jag har någon vuxen att prata med på fritidshemmet om jag behöver 164 av 169 har svarat stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet
  • Jag känner mig trygg på fritidshemmet 161 st av 168 har svarat stämmer ganska
    bra/stämmer helt och hållet
  • Jag känner mig trygg i skolan - 250 av 341 har svarat att det stämmer helt och hållet och 75 stämmer ganska bra (totalt 325 elever av 341)
  • Skolarbetet är intressant 295 av 341 har svarat stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet.
  • Vi ser en ökning att intresset för skolan minskar ju äldre eleverna blir.
  • Måltidsmiljön är trivsam - 292 av 341 har svarat stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet.
  • Det finns tid att äta i matsalen - 274 av 341 har svarat stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet
  • På en del frågor saknas svar helt. Det syns ingen märkbar skillnad mellan könen i de olika frågorna. Andelen flickor som svarat stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra är något högre kring matsituation samt tryggheten på fritidshemmet.

Lärarna har ej vidarebefordrat någon information från utvecklingssamtalen som vi behöver arbeta vidare med.

Hälsosamtal
Majoriteten av eleverna i åk 4 trivs bra i skolan. De känner sig trygga och tycker att dekan
vara sig själva i skolan. Många tycker att skolgården är bra men några tycker att det finns för lite att göra för äldre barn. Många i åk 4 tycker att toaletterna är smutsiga, likaså duscharna på Tinas Ö. De flesta upplever arbetsro, en del kan tycka det är pratigt och stökigt i klassrummet men många blir hjälpta av skärm och hörselskydd. När det gäller skolarbetet tycker de flesta att de får bra hjälp men en del kan tycka att man får vänta länge när man räcker upp handen. De flesta känner ingen stress men en del kan uppleva sig stressade i samband med prov eller om man inte kommit lika långt med sina arbetsuppgifter som sina kompisar. 6 elever upplever att de blivit illa behandlade av kompisar i skolan de senaste tre månaderna, ingen känner sig illa behandlad av någon vuxen. På en skala från 1-10 om hur man har det i stort och där 1 är mycket dåligt och där 10 är toppen, ligger alla på 5 eller över.

Anmälan kränkande behandling

  • Antal anmälningar:72
  • Utredda anmälningar: 45
  • Antal anmälningar som ej anses vara kränkande behandling efter utredning:11
    (2021-07-05 alla ärenden utredda)
  • 13 av 19 klasser har lämnat in kränkningsanmälningar, i 3 av dessa är
    kränkningsanmälningarna fler. Vi har uppmärksammat att det är ett fåtal elever som återkommer i att kränka andra elever och det finns en medvetenhet i detta och har kontinuerliga insatser och arbetssätt kring dessa.
  • Vi behöver fortsätta ha ha utvecklingsområdet att utveckla en plan hur vi jobbar vidare med dessa elever.

Kränkningar som är ofta förekommande:

  • Bråklekar som urartat
  • Elever som har svårt att hantera sina agressioner och blir fysiskt vårldsamma
  • Språkbruk (kränkande och nedvärderande ord)
  • Elever som retas eller kommenterar

Åtgärder som vidtagits för att förhindra nya kränkningar:

  • i samtliga fall har samtal skett med inblandade elever samt vårdnadshavare
  • tränar i klassen på att hitta bra lekar att leka tillsammans
  • arbetar med kamratskap som tema i klassen
  • samtal om sociala medier i klasser samt information kring detta ämne hemskickat i
    veckobrev, information från kurator samt skolledning
  • uppmärksamma vissa elever att det kan vara bra att hålla distans till varandra
  • se över att rätt personal är på rätt plats vid rätt tidpunkt
  • se över platserna i klassrummet
  • pausa lekar som inte fungerar samt samtal med eleverna kring detta
  • samtal med elevgruppen om regler i lekar
  • värdegrundsarbete om allas lika värde på gruppnivå
  • särskild uppmärksamhet mot hur elever uttrycker sig mot andra
  • stödja elever att hitta alternativa sätt att uttrycka känslor
  • uppdelning av klasser och grupper i mindre grupper i andra rum/lokaler
  • I några fall har kuratorn blivit inkopplat både att stötta den som blivit utsatt för kränkning samt att jobba åtgärdande och förebyggande med de som kränkt.

Analys av resultatet läsåret 2019-2020

Rastvärdssystemet, med rastvärdspolicyn, samt rastaktiviteterna har fungerat väl och har
bidragit till att eleverna känner sig trygga både i skolan och på fritids. Däremot har elever uttryckt att pedagogerna kan sprida ut sig mer och vara mer rörliga på skolgården vilket vi kan utveckla genom t.ex. speciella ansvarsområden för rastvärdarna. Vi behöver också utveckla rastaktiviter för de äldre eleverna (både planerade och det som de själva kan initiera). Om vi får detta att fungera tror vi att det skapar en trygg atmosfär för samtliga elever.

De otrygga platser som framkommer i trygghetsvandringen (kapprum, toaletter, omklädnigsrum, korridorer) är oftast platser där det inte är lika självklart att pedagogerna planerar för t.ex. strukturer och rutiner. Detta kan utvecklas genom att pedagogerna planerar upp även för dessa situationer (rutiner, struktur, lärmiljön, förhållningssätt, arbetsfördelning). Ansvaret för detta bör tydligt framgå på personliga scheman för att underlätta för vikarier. När vi jämför sociogrammen från höstterminen och vårterminen ser vi att resultaten på vårterminen är bättre. Detta visar att värdegrundsarbetet i klasserna fungerat väl, även för klasser där klasskamtraterna var nya för varandra i början på terminen. Att göra sociogrammen två gånger på ett läsår visar tydligare på vad arbetet leder till samt ger en bra utgångspunkt för pedagogerna att arbeta utifrån.

Arbetet med anmälningar om kränkande behandling har, när det gäller utvärdering och uppföljning, inte varit så förankrat i pedagogens arbete vilket är en brist. Vi behöver se över hur vi hanterar dessa anmälningar för att bättre se mönster, sätta in rätt åtgärder samt att åtgärderna är väl förankrade hos pedagogerna. Vi behöver även identifiera risksituationer och riskplatser för att kunna hitta åtgärder som förebygger ytterligare kränkningar.

Projektet "Ett steg i taget" har inte bidragit till den gemenskapen på hela skolan som vi hade som mål, däremot har gemenskapen inom klasserna ökat. För att öka gemenskapen mellan klasser, årskurser och fritidshemsavdelningar behöver vi se över det främjande arbetet.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Arbeta efter visionen ”Enehagen – en skola för mig”

Mål:

  • Verka för goda relationer inom klasserna och fritidsgrupper samt över klassgränser och mellan fritidshemsavdelningar
  • Trygga och variationsrika raster för eleverna
  • Vårdar språk och dess betydelse för ett livslångt lärande

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

  • Värdegrundsarbete och regellekar i augusti och september
  • Rastaktiviteter med fokus mot de äldre eleverna
  • Djupdykare, rastvärdar med en mer uttalad roll att initiera lekar och aktiviteter
  • Värdegrundsarbete med inriktning på språkbruk oktober - november
  • Uppmärksamma dagar med fokus på olikheter
  • Arbetet kring att anmäla, utreda och åtgärda kränkningssituationer ska tydliggöras samt att det åtgärdande arbetet kring kränkningsärenden ska förankras mer i verksamheten för att dessa på sikt ska bli föreyggande och främjande insatser

Främjande aktiviteter

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Verka för goda
relationer inom
klasserna och
fritidsgrupper samt
över klassgränser
och mellan
fritidshemsavdelnin
gar

Rastaktiviteter på
skoltid samt
fritidstid
Djupdykare med
uppdrag att
observera samt
initiera
lekar/aktiviteter
på skoltid samt
fritidstid
Rastvärdar/Heliko
ptrar med
överblick över
elevgrupperna på
skoltid samt
fritidstid som
lotsar eleverna till
aktiviteter vid
behov

Genomgång
av de olika
rollerna på
APT i början
av läsåret
Informationsf
ilm till
eleverna
Kontinuerligt
under året.

Kurator/biträdand
e rektor
Lärare i fritidshem
med uppdrag som
rastaktivitetspedag
oger eller
djupdykare
Alla pedagoger

Formsutvärderin
g för både elever
och pedagoger i
oktober och april
Uppföljningar på
elevråd/fokusgru
pper

Verka för goda
relationer inom
klasserna och
fritidsgrupper samt
över klassgränser
och mellan
fritidshemsavdelnin
gar

Värdegrundsarbete
klassvis och med de
gemensamma
ordningsreglerna

Augusti och
september
samt vid
behov under
läsåret.

Kurator/biträdand
e rektor
Alla Pedagoger
Elever

Formsutvärderin
g av aktivisterna
i planen i slutet
av läsåret.
Utvärderingsbla
nkett kring
ordningsreglerna

Verka för goda
relationer inom
klasserna och
fritidsgrupper
samt över
klassgränser och
mellan
fritidshemsavdelni
ngar

HASP 1:an och
5:an
SAMS-kort 3:an
Internetetik 4:an
Rätten till sin egen
kropp och skydd
mot övergrepp 6:an

Kontinuerligt under
året.

Kurator
Skolsköterska

Aktiviteterna
utvärderas efter
varje utfört tema

Trygga och
variationsrika raster
för eleverna

Följa
rastvärdspolicy för
att främja trygghet
och gemenskap
Lärare i fritidshem
som är rastvärd har
uppdrag att initiera
lekar och aktiviteter
(Djupdykare)

Kontinuerligt under
året.

Alla pedagoger
Elever
Lärare i fritidshem

Formsutvärderin
g i oktober och
april
Utvärdering i
klassråd och
elevråd

Vårdat språk och
dess betydlese för
ett livslångt
lärande

Arbete i
klasser/grupper
utifrån boken

Oktober och
november
Kontinuerlig
t under
läsåret

Kurator
Biträdande
rektor
Alla pedagoger

Observation i
september och
januari
Samtal på
klassråd i januari

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller
hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Anmälan kränkande behandling (2020-04-01 - 2021-03-31):

  • Antal anmälningar:72
  • Utredda anmälningar: 45
  • Antal anmälningar som anses vara kränkande behandling efter utredning:11
  • Vi har i vår analys identifierat behov av att kommande läsår fortsätta granska och
    sammanställa inkomna kränkningar mer ingånde. Med syfte att identifiera risksituationer, riskplatser och individer som i dagsläget inte har tillräckliga anpassningar i den sociala miljön för att hindras från att utsätta andra för kränkningar.
  • Vi behöver också tydliggöra rutinerna och kunskapen kring kränkningsärendena för all personal samt få de första åtgärderna nära verksamheten och lärarna som ska utföra dem.

Förebyggande åtgärder

Nuläge

Mål

Åtgärd

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Mindre
strukturerade
miljöer så som
korridorer,
toaletter,
omkädningsru
m och
matsalen är
mer otrygga
platser än
andra på
skolan.

Verka för
tryggt
beteende och
ansvarsfullt
samspel på alla
platser i
skolan.

Strukturera
upp och ha
rutiner och
tydlighet i de
mer fria
miljöerna på
skolan

Strukturer och
rutiner
planeras i
början av
terminen.
Revideras
kontinuerligt
under året.

Kurator

Alla pedagoger

Trygghetsvandrin
g i oktober vars
resultat
sammanställs av
kurator och
analyserar i
Trygghetsgruppen

Personal är
osäkra i
ärendegången
för
kränkningsan
mälningar
Övergripande
föreyggande
åtgärder
utifrån
kränkningsäre
nden har ej
skett i större
utsträckning

Verka för
tryggt
beteende och
ansvarsfullt
samspel på alla
platser i
skolan.

Tydliggöra
ärendegånge
n i
kränkningsär
enden för all
personal så
de blir
säkrare i
detta samt att
de första
åtgärderna
sker i
gruppen och
tillsammans
med dess
lärare.
Analysera
och finna
mönster och
risker i
kränkningsär
enden för att
planera ett
förebyggand
e arbete.

Vid
kränkningssitu
ationer
Vid
återkommande
Trygghetsgrup
psträffar under
året.

Alla
pedagoger
Kurator/biträ
dande rektor
Trygghetsgru
ppen

Genom att
granska statistik
av
kränkningsärende
n kontinuerligt
samt i samband
med utvärdering
av planen i mars.

Vi har
identifierat
toppar av
kränkningar i
vissa klasser
där det rör sig
om samma
elev som utför
ett flertal
kränkningar
under en
period, på
grund av att
eleven har
svårt att
hantera sin
ilska.

Verka för
goda relationer
inom klasserna
och
fritidsgrupper
samt över
klassgränser
och mellan
fritidshemsavd
elningar

Tidigt
uppmärksam
ma om
samma elev
utför flera
kränkningar
och i samråd
med elev,
vårdnadsgha
vre och
berörda
pedagoger
utforma
handlingspla
n med
anpassningar
i den sociala
miljön.

Kontinuerligt
utifrån behov.

Kurator
Trygghetsgru
ppen
Alla
pedagoger

Genom att
granska statestik
av
kränkningsärende
n i samband med
utvärdering av
planen i mars.
Genom
uppföljning av
åtgärderna i de
individuella
handlingsplanerna


Det finns
elever på
skolan som
identifierats
vara mer
utanför i det
sociala
samspelet

Verka för
goda relationer
inom klasserna
och
fritidsgrupper
samt över
klassgränser
och mellan
fritidshemsavd
elninga

Aktivit
arbeta med
att få elever
som
idenifierats
som mer
utanför att bli
mer
delaktiga och
accepterade i
det sociala
samspelet.
Detta sker
genom aktivt
värdegrundsa
rbete och
vägledning i
det konkreta
sociala
samspelet.

Kontinuerligt under året.

Pedagoger

Trygghets-gruppen

Kurator

Det aktuella läget
undersöks
reglbundet genom
sociogram varje
termin. Dessa
sammanställs av
kurator och
arbetas aktivit
med både på
individ, grupp och
organisationsnivå
inom arbetslag,
Trygghetsgrupp
och EHT

Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

På skolan ska all personal delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

  • Upptäcka om det finns risker för diskriminering: Vid arbetsplatsmöten inventerar och undersöker vi eventuella risker för diskriminering och andra hinder för elevers lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
  • Analysera orsaker: På arbetsplatsmötet analyserar vi orsakerna till de risker och hinder vi upptäckt i punkt 1.
  • Genomföra åtgärder: På arbetsplatsmötet tar vi fram åtgärder som krävs för att förhindra att diskriminering uppstår. Vi åtgärdar detta omgående.
  • Följ upp och utvärdera: På arbetslagsmötet följer vi upp föregående mötes arbete kring punkt 1–3.

Ansvarig:

  • Rektor/biträdande rektor
  • Kurator
  • All personal

Personer barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp.

Ansvariga kontaktpersoner är: Pia Österholm, kurator, Åsa Eklund, biträdande rektor

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever

  1. Lärare/pedagog som uppmärksammar händelse skriver och lämnar in anmälan till rektor.
  2. Lärare/pedagog som uppmärksammar händelse öppnar blankett för utredning och skriver i uppgifter som är samma som i anmälan.
  3. Lärare/pedagog som uppmärksammar händelse informerar klassläraren samt tar kontakt med vårdnadshavare i ärendet
  4. Rektor skriver på anmälan och lämnar till utsedd person/administratör
  5. Utsedd person/administratör kopierar och skickar original för anmälan till förvaltningen. Dokumentet skannas in i PMO. Utsedd person/administratör sätter en kopia i pärm för Kränkande behandling
  6. Utsedd person/administratör meddelar kurator via mail att nytt ärende har inkommit
  7. Kuratorn tar kontakt med anmälare och klasslärare, om det ej är samma som anmälaren, för att inleda ett samarbete kring utredning. Kuratorn är ansvarig för att detta arbete sker.
  8. När utredningen är klar lämnas den för påskrift till rektor
  9. Utsedd person/administratör kopierar, skickar original för utredning till förvaltningen, Dokumentet skannas in i PMO. Utsedd person/administratör sätter en kopia i pärm för Kränkande behandling.
  10. Kurator och biträdande rektor går igenom alla ärenden, utredningar och uppföljningar varje vecka
  11. Kurator ansvarar för att utredning och uppföljning sker i samverkan med anmälaren och klassläraren, om denna inte är samma som anmälaren.
  12. Kurator ansvarar för att hålla klasslärare samt vårdnadshavare informerade i ärendet
  13. Om elev som kränker återkommer i olika kränkningsärenden görs en handlingsplan kring denne elev. Klasslärare och kurator samverkar kring detta. Elev och vårdnadhavare bör också samverka i utformandet av planen. Anpassningarna skrivs in av klassläraren i IST.
  14. Kränkningsärenden lyfts varje gång på Trygghetsgruppen för att se mönster, hjälpa till att tänka kring lösningar och för att ev sätta in/planera för aktiviteter som både åtgärdar och förebygger.

Det är personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade. Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks/ anmäls/ upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följ upp.

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen (barn- och utbildningsförvaltningen) som sedan
    delger nämnden informationen.
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett del 2, utredning om
    kränkande behandling
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling/Dokumentationsmallar

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs
alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen
    som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras
    personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas
    omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det
    inträffade.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren
    så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån
    utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för
    medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt
    med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning
    från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/ Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till barn- och
utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.
Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön: Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion t.ex. buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsvariation: Med funktionsvariation menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder: Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.