Värnamo kommuns logotyp

Exposkolan och Rörstorpsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2021-2022

Skolans namn: Exposkolan och Rörstorpsskolan
Rektor: Anna Skärin

Upprättad datum: 22 juni 2021

Utvärderas datum: 1 mars 2021

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Nya bestämmelser för förskolan och skolan – fyra steg och sju diskrimineringsgrunder www.do.se Länk till annan webbplats.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: I arbetet med planen ger eleverna förslag till kommande läsårs mål och aktiviteter kopplade till dessa. Målen och aktiviteterna bygger bland annat på den kommunala enkät som alla elever deltar i varje läsår. Då vi ville utvärdera hur våra egna aktiviteter fallit ut gjorde vi också i maj 2021 en egen enkät för våra skolor. Utifrån den fördes diskussioner om vad skolan ska prioritera att arbeta med kommande läsår. Varje klass fick i uppgift av trygghetsgruppen (THG) att ta fram förslag på mål och aktiviteter kopplade till målen som de vill att klassen och skolan ska arbeta mot under kommande läsår. Tidigare år har elevrådsrepresentanten lämnat sin klass förslag till de personal som leder elevråden. Där har diskussion och omröstning skett vilka mål och aktiviteter som ska gälla. Målen och aktiviteterna har sedan getts till den som leder THG. Men pga corona har inte elevråden samlats som brukligt. På Expoxkolan har en del möten skett digitalt och på Rörstorpsskolan har de ställts in pga smittorisken. Därför ger i år alla klasser sina förslag direkt till skolkuratorn som leder THG. I THG förs diskussioner om förslag till prioriterade mål och aktiviteter som läggs fram till rektor. Rektor fattar det slutgiltiga beslutet kring vilka som ska gälla. Rektor delger föräldrarådet.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt: I början av varje termin aktualiseras planen vid APT. Då ger tillfälle för diskussioner och synpunkter som kan leda till att planen justeras för enhetens behov. Diskussioner om planens mål, aktiviteter, värdegrund och diskrimineringsgrunderna ska regelbundet ske i THG under året. Representanterna tar med frågeställningar till arbetslagen. Under läsåret har detta varit svårt att få till samtal om diskrimineringsgrunderna då THG:s arbete upptagits av andra förebyggande insatser som tex årshjulet med teman och aktiviteter för varje månad. Men under det kommande läsåret planeras att under sju av THG:s möten ta upp en diskrimineringsgrund för varje gång. Till den ska en dilemma- eller diskussionsfråga kopplas som tas upp i arbetslagen. Planens mål och aktiviteter utvärderas i det systematiska kvalitetsarbetet normer och värden period 2 då all personal engageras i att tycka till om innehållet.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Vårdnadshavare får information om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling via skolans hemsida. Tillfällen till diskussioner ges på föräldramöten samt på föräldrarådet där skolledning, pedagoger och vårdnadshavare finns representerade. Under läsåret som gått har dock inte rådet sammanträtt pga pandemins smittorisker.

Förankring av planen: Planen aktualiseras vid terminsstarterna med all personal. Klasslärare aktualiserar planens centrala innehåll, nya mål och aktiviteter kopplade till dessa med sin klass vid varje terminsstart. Eleverna är delaktiga i planen genom klassernas diskussioner om förslag på nya mål och aktiviteter och genom elevrådet. Sammanfattning av planen skickas hem, vissa delar lyfts och presenteras på föräldramöten samt i föräldrarådet. Planen i sin helhet läggs ut på skolans hemsida.

Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare). I vår verksamhet sker detta genom:

Se ovan.

Definitioner

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med
kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.
Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet och uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan).

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller
en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet.

Uppföljning och utvärderingar

Utvärdering av föregående plan

Vi har utvärderat planen och aktiviteterna i klasserna (genom enkät och diskussioner), trygghetsgruppen (genom kontinuerliga uppföljningar av aktiviteterna samt diskussioner om skolans behov, läge och elevernas önskemål) och i arbetslagen genom vårt systematiska kvalitetsarbete.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

 Delaktiga i utvärderingen är skolledningen, personal och elever. (I år har tyvärr inte vårdnadshavare varit delaktiga pga pandemin.)

Resultat av utvärderingen av föregående plan

Vi har kommit fram till att våra styrkor är:

  • Vårt arbete med raster och rastaktiviteter: på Rörstorpsskolan har det under läsåret bildats en rastgrupp, som leds av rektor. De har haft möten som syftat till att utveckla rasterna och personalens tankar och insater kring dem. Skolgården har delats in i zoner som har rastvärdar. Detta syftar till större tydlighet över ansvarsområde och därmed ökad trygghet för eleverna. Det ska även ske ett större utbud av aktiviteter då ett antal personal enligt schema har i uppgift att sätta igång lek och aktivitet. På Exposkolan kommer också rastaktiviteterna att vidareutvecklas och öka. I det arbetet ska eleverna involveras bla genom elevrådet.
  • Årshjul för värdegrundsarbetet med tema och aktiviteter för varje månad som tydliggör hur vi arbeter förebyggande.
  • Vårt arbete med att tydliggöra och visualisera regler, bla genom bildstöd och genom att ha dem uppsatta på olika platser både inne och ute så alla elever och personal vet vad som gäller.

Våra utvecklingsområden är:

  • Skapa ett respektfullt och vänligt klimat mellan eleverna.
  • Öka respekten hos eleverna på Exposkolan för skolans regler.
  • Förbättra elevernas språkbruk.
  • Öka elevernas självkänsla och mod att stå upp för vad som är rätt och våga säga ifrån.
  • Ökad kunskap och mer diskussioner kring diskrimineringsgrunderna både bland personal och elever.

Uppföljning och utvärdering av föregående plan

Vi har kontinuerlig uppföljning av våra mål och aktiviteter på THG:s möten och i arbetslagen under läsåret samt genom utvärdering i det systematiska kvalitetsarbete. Delaktiga i uppföljning och utvärdering är skolledningen, elevhälsoteamet, personalen i arbetslagen, THG, eleverna genom elevrådet, elevenkäter och samtal i klasserna.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Vår kartläggning utgår från den kommunövergripande enkäten om trygghet och studiero och en egen elevenkät med fokus på våra aktiviteter utifrån vår plan och värdegrundsårshjul. Den senaste blev i år mer en grund för diskussioner, i varje klass om dess behov och skolans behov än att ge tydliga resultat. Personalen har i arbetslagen utvärderat föregående års mål och aktiviteter i det systematiska kvalitetsarbetet och då också diskuterat kommande läsårs behov. THG har kontinuerligt arbetat med att analysera våra skolors läge vid träffarna och försökt kartlägga skolornas olika behov och därmed utveckla arbetet utifrån planen. Eleverna har involverats genom att klasserna har resonerat om vad man anser att skolan behöver arbeta särskilt med under kommande läsår. Detta har lett fram till förslag från varje klass som diskuterats i trygghetsgruppen. De har sedan lämnat förslag på mål och aktiviteter till rektor för beslut.

Resultat och analys

Rörstorpsskolan

Sedan Rörstorpsskolan blev en F-3-skola för två år sedan har det blivit lugnare på rasterna upplever både elever och personal. Åtgärder p g a pandemin med olika rasttider har också bidragit till lugnare klimat. Vid fotbollsplanen har ändå elever och personal upplevt att det saknats personal och då är risken större för otrygghet och bråk. Personalen har därför varit mer noggranna under läsåret med att se till så att det alltid finns personal där.

Rastaktiviteter har erbjudits i princip varje dag vilka är viktiga för att alla elever ska ha något att göra. P g a schematekniska orsaker har det inte varit möjligt alla dagar men det kommer det bli under nästa läsår. Rektor initierade under höstterminen ´20 ett utvecklingsarbete kring vår organisation kring rasterna men också om vår syn på rasterna och personalens roll. Ordet rast har ändrats till skolgårdslek för att betona att det pedagogiska arbetet fortgår och behövs även där. En ”rastgrupp” bildades som alla pedagoger erbjöds att delta i. Den sammanträdde vid flera tillfällen under läsåret och förde diskussioner hur man skulle kunna utveckla rasterna, skapa fler möjligheter till aktiviteter, större trygghet och därmed förebygga kränkningar. Det har nämligen visat sig att de flesta kränkningar under läsåret skett på rasterna. Därför måste vi hitta sätt att engagera våra elever mer på ett positivt sätt. Alla elever behöver lära sig olika lekar och vara trygga i reglerna för att ha alternativ till sysslolöshet och osäkerhet vilket lätt kan leda till kränkningar och bus som kan spåra ur. En del behöver också stöd i att lära sig leka och samspela då det inte är en självklarhet att alla kan det. Om eleverna vet vad som ska hända på rasterna ökar tryggheten och välmåendet. Mår eleverna bra på rasterna presterar de bättre på lektionerna vilket bidrar till ökad måluppfyllelse. Samtidigt som de regelbundna rastaktiviteterna finns kvar som tidigare kommer fler enkla lekar och aktiviteter arrangeras genom att fler personal enligt schema i olika zoner på skolgården är engagerade i att sätta igång dessa.

Under de senaste sex åren har delar av elevhälsoteamet haft träffar i princip en gång per månad med de olika fritidsavdelningarnas personal på Rörstorp och samtalat om bl a gruppers trygghet och struktur. Verksamheten har mer och mer anpassats till barn med särskilda behov vilket också gagnar alla. Man använder sig tex mer av bildstöd, delade grupper och tydligare lekmiljöer. Det skapar trygghet vilket bekräftas av eleverna i kommunens enkät gällande fritidshemmen. Under läsåret har samma arbete startats på Exposkolan.

Resultatet av kommunenkäten visar att av de svarande Rörstorpseleverna tycker 91% att de stämmer helt att de känner sig trygga i skolan, 91% att de stämmer helt att de har en vuxen att prata med vid behov, 62% att de stämmer helt att de känner sig sedda, hörda och att de kan påverka, 92% att de stämmer helt att kränkande behandling tydligt inte accepteras, 76% att de stämmer helt att skolarbetet är intressant, 94% att de stämmer helt att de lär sig saker i skolan. Detta ser vi som ett positivt resultat.

Eftersom gängmentalitet har uppmärksammats på Exposkolan behöver vi förebygga det på lågstadiet. Ett sätt är att låta eleverna redan från F-klass träna på att uttrycka en åsikt inför andra. Det kan ske genom te x enkla värderingsövningar där man får välja mellan ja, nej eller andra svarsalternativ. Efter en specifik händelse på Exposkolan anlitades kommunpoliserna för att komma och träffa samtliga i åk 6. Då bjöds de även till Rörstorps skola för att i åk 3 berättade om polisens roll och om vad civilkurage innebär. Det vill vi ska bli något återkommande varje år.

Exposkolan

Exposkolan behöver fortsätta arbetet med att förankra värdegrund, regler och rutiner hos både elever och personal så att det finns en ännu större samsyn och att en trevlig och trygg miljö skapas. Det har vi arbetat för sedan starten av skolan för två år sedan och kommit en bra bli på väg. Under året har det bl a skett genom diskussioner med personalen, i klasserna, elevrådet, gemensamma aktiviteter för alla klasser för att skapa sammanhållning, värdegrundsårshjul med tema för varje månad, personal som cirkulerar både ute och inne där eleverna är, uppsatta regler för tex raster, lekar, korridorer och Ipads.

Kommunenkäten visade ett positivt resultat när det gäller trygghet där 91% av Exposkolans elever tycker att de stämmer helt eller ganska bra att de känner sig trygga i skolan. 21% svarade att det stämmer ganska bra. Så vi får arbeta vidare mot målet att dessa också svarar stämmer helt i nästa enkät.

Trots dessa positiva signaler har de dokumenterade kränkningarna ökat på Exposkolan ganska markant under läsåret till hela 66 st. Men det kan också bero att det numera finns en större medvetenhet om all personals skyldighet att agera, anmäla och dokumentera. Det vi nu behöver ta krafttag kring är hur vi förebygger. Statistiken visar att de flesta kränkningarna skett på skolgården och i korridorerna. Alltså är det där vi behöver öka tryggheten. Därför kommer vi att ha mer rastaktiviteter och arbeta för att engagera eleverna mer på rasterna. För att få ordning och lugn i korridorer ska personalen enas om gemensamma rutiner för övergångar mellan lektioner och för in- och utgång till och från klassrum.

Gängmentalitet har uppmärksammats bland vissa elever, framför allt i åk 5 och 6. Det har inträffat några händelser under läsåret där detta har blivit tydligt då elever visat stark lojalitet till gänget man tillhör och struntat i andra, skolans och samhällets regler och lagar. Detta behöver vi arbeta förebyggande med från tidig ålder. Ett sätt är att låta eleverna träna på att uttrycka sin åsikt, stå för den och våga säga nej. Detta kan göras genom te x olika slag av värderingsövningar som varieras i svårighetsgrad efter ålder. Efter en specifik händelse då några elever gick in på annan elevs lektion för att bråka anlitades kommunpoliserna för att komma och träffa samtliga i åk 6. De hade en lektion i varje klass och pratade om civilkurage och vikten av att träna på att säga nej i mindre laddade situationer för att sedan våga det i skarpare lägen. De besökte även åk 3 med delvis samma budskap och för att berättade om polisens roll. Besöken var mycket uppskattade av både personal och elever. Samarbetet med kommunpoliserna kommer att fortsätta och träff är bokad för planering hur det ska utformas.

Övergången till högstadiet för åk 6 blev inte så bra pga brister i kommunikationen och rutinerna mellan skolorna. Det skapade oro hos eleverna och lärarna när besked dröjde om hur och när de nya klasserna skulle skapas och kommuniceras. Vi har lärt av misstagen och förbättrar rutinerna till nästa övergång tillsammans med Apladalsskolan.

Resursenheten Lilla skolan håller på att utvecklas för att kunna möta fler elevers behov vid olika moment av skoldagen.

Resultatet av kommunenkäten visar att av de svarande Expoeleverna tycker 74% att de stämmer helt att de känner sig trygga i skolan, 71% att de stämmer helt att de har en vuxen att prata med vid behov, 52% att de stämmer helt att de känner sig sedda, hörda och att de kan påverka, 65% att de stämmer helt att kränkande behandling tydligt inte accepteras, 30% att de stämmer helt att skolarbetet är intressant, 79% att de stämmer helt att de lär sig saker i skolan.

På frågan om man känner sig trygg på fritids svarade 93% av Rörstorpseleverna att det stämmer helt, 55% av Expoeleverna. 93% av Rörstorpseleverna tycker att det stämmer helt att man har en vuxen att prata med, 66% av Expoeleverna. 58% av Rörstorpseleverna tycker att de stämmer helt att de har lugn och ro på fritids, 40% av Expoeleverna.

När man jämför resultaten ser man att på samtliga frågor har Expoeleverna en lägre procentsiffra. Samma sak gäller för enkäten till fritidseleverna. Det behöver vi arbeta för att vända. Värt att notera är dock att den allmänna trenden för skolenkäter generellt är att de får positivare resultat ju yngre eleverna är. Ett försök att förklara Exposkolans sämre resultat kan vara att den inte har lågstadieeleverna som gör skolmiljön lite ”mjukare” och lekfullare. Det finns risker på ett mellanstadium, med elever i förpuberteten som söker sin identitet och roll, att de vill hävda sig på ett negativt sätt. Med åldern sker också utveckling och man lär sig te x att tänka mer kritiskt. Integriteten utvecklas och en del kan bli mindre benägna att öppna sig och prata med vuxna i skolan. Grupptryck kan också göra att man inte ska vara positiv till skola och fritids. För en ny skola tar det dessutom alltid tid att sätta rutiner och få personalgruppen samspelt vilket kan skapa osäkerhet och oro ibland som återspeglar sig hos eleverna. Allt detta gör att vi har en stor utmaning i att stötta våra elever i deras utveckling både socialt och kunskapsmässigt så att de blir de empatiska, demokratiska och ansvarstagande människor som vi önskar.

Undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering, beskriv hur

Kön: Det finns risker med att personal alltför ofta delar grupper och led utifrån kön. Det kan upplevas jobbigt av dem som inte är säker på sin könstillhörighet. Diskussioner om toaletters skyltar har förts i THG och om olika behov kring detta. Eftersom flickor på båda skolorna har haft starka önskemål om egna toaletter har vi mestadels uppdelade toaletter men också ”hentoaletter” som inte har någon skylt. På vissa avdelningar på Rörstorpsskolan har man tagit bort skyltarna helt. 

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Se ovan under kön. Vi har erfarenhet av ett fåtal elever som varit osäkra på sin könsidentitet. Om man upplever detta som problematiskt finns rutiner med anmälan till elevhälsan som kan erbjuda samtal och andra typer av stöd internt och externt. 

Etnisk tillhörighet: Olika nationaliteter, religioner och kulturer är naturligt på våra två skolor med stor andel elever med utländsk härkomst. Det finns en vana att umgås och arbeta med människor från olika länder. Men risker finns att elever retar varandra och ibland uppstår konflikter på fritiden som dras med till skolan. Vi behöver vara medvetna om detta och arbeta för att stärka tolerans och jämlikhet. 

Religion eller annan trosuppfattning: Se ovan.

Funktionsnedsättning: Risker finns att elever, omedvetet eller medvetet, alltför mycket uppmärksammar dem med funktionsnedsättningar som ibland utmärker sig. I värsta fall på sker det på ett kränkande sätt. Men genom att personal är uppmärksamma och agerar direkt och kontinuerligt för diskussioner kring värdegrund, människors lika värde, olikheter samt varje år på ”Rocka socka-dagen” i mars månad minskar riskerna.

Sexuell läggning: Se ovan under kön och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Ålder: Finns ingen risk för åldersdiskriminering.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder (Långsiktigt mål)

  • Alla känner trygghet under hela skoldagen
  • Alla följer skolans ordningsregler
  • Alla har ett bra språkbruk
Främjande åtgärder

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering
(hur, när)

Alla känner
trygghet
under hela
skoldagen

Planerade rastaktiviteter varje dag på Rörstorpsskolan. Skolgården indelas i zoner med ansvarig personal, för lek och tillsyn.

HASP-lektioner i åk 1 och 5.

Rocka-socka-dagen i mars månad.

Diskussioner i THG och i arbetslagen om de olika diskrimineringsgrunderna sju gånger under läsåret.

(Vänklassdagar, storsamlingar vid tex FN-dagen och Valborg som skapar sammanhållning och gemenskap samt ”ormhälsningen” första dagen på höstterminen när alla hälsar på alla. Ej möjligt under pandemin.)

Årshjul för värdegrundsarbetet på båda skolorna som tydliggör för alla vad vi arbetar med varje månad.


Under hela läsåret

Sju gr under läsåret

Vid högtider och skolstart

Ansvariga för rastaktiviteterna.

Skolkurator, skolsköterska.

Klasslärare och trygghetsgruppen

Trygghetsgruppen

Aktivitetsgruppen

Trygghetsgruppen

Kontinuerlig uppföljning i team, trygghetsgrupp, klasser, i kommande trivselenkät och i utvärdering av planen liksom i det systematiska kvalitetsarbetet.

Alla följer
skolans
regler.

I början av varje nytt läsår gås olika regler igenom av lärare och fritidspedagoger.

Klasserna bestämmer vilka regler som ska gälla för dem för att skapa en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljön stäms av kontinuerligt på bestämda tillfällen vid tex klassråden.

Regler för olika aktiviteter och lekar på rasterna finns uppsatta och är synliga för alla elever och vuxna så att alla vet vad som gäller.

Pärm delges ny personal och vikarier där regler och viktig information finns.

Augusti/september

Klasslärare, fritidspedagoger.

Trygghetsgruppen

Administratörerna

Kontinuerlig uppföljning i team, trygghetsgrupp, klasser, i kommande trivselenkät och i utvärdering av planen liksom i det systematiska kvalitetsarbetet.

Alla har ett
bra
språkbruk

I det dagliga kontakterna med eleverna och i värdegrundsarbetet arbetar vi för att främja positiva attityder och respektfullt bemötande. I de olika årskurserna får de lära sig konkreta metoder för att tex lugna ner sig och lösa en konflikt.

Temaveckor

Pågående under hela året.

1 vecka per termin.

All personal, elevhälsa.

Trygghetsgruppen

Kontinuerlig uppföljning i team, trygghetsgrupp, klasser, i kommande trivselenkät och i utvärdering av planen liksom i det systematiska kvalitetsarbetet.

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden. Kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Antal anmälda kränkningar på Rörstorpsskolan under läsåret är 32 st. Alla har efter utredning bedömts som kränkningar. Antal anmälda kränkningar på Exposkolan är 66 st, alla bedömts som kränkningar utom 5 st. 2 st har bedömts som trakasserier, 1 som diskriminering, 2 bedömdes som ej kränkande.

Förebyggande åtgärder

Nuläge

Mål

Åtgärder

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Det förekommer att elever via nätet uttrycker sig kränkande till andra elever så att konflikt fortsätter i skolan

Motverka kränkningar som uppkommer på grund av elevernas sätt att uttrycka sig på nätet och i mötet med andra på skolan.

Samtal om etik och moral på nätet.

Uppmärksamma hur vi uttrycker oss i tal och skrift till varandra.

Temaveckor.

Språkbrukslapp

Sker inom ramen för det regelbundna värdegrundsarbetet.

Sker på de planerade veckor som THG föreslår.

Klasslärare, fritidspedagoger.

Klasslärare, trygghetsgrupp.

All personal.

Kontinuerlig uppföljning i arbetslag, trygghetsgrupp, klasser, enkät och i utvärdering av planen liksom i det systematiska kvalitetsarbetet

Majoriteten av klasserna vill att mål ska vara att bemötandet mellan elever ska bli bättre.

Arbetet med lugnare korridorer och kapprum fortsätter då behov av detta kvarstår framförallt på.

Alla ska känna trivsel, trygghet och respektera varandra överallt i skolan och under hela skoldagen.

Regler för kapprum, korridorer och rastlekar ska vara synliga och tydliggöras i början av h.t. och regelbundet aktualiseras och följas upp.

Medvetna rutiner för hur gör klasserna/ grupperna vid in- och utgång till och från klassrum samt vid övergångar till olika aktiviteter.

Augusti och resten av läsåret.

Klasslärare, fritidspedagoger.

Se ovan.

Gängmentalitet har uppmärksammats bland vissa elever på Exposkolan som visar större lojalitet till gänget man tillhör än till andras välmående och skolans och samhällets regler och lagar.

Elever ska våga stå för sin åsikt och säga ifrån till sådant som är fel och därmed inte dras med i gängmentalitet.

Värderingsövningar, eller liknande som tränar förmågan att stå för sin åsikt, ska ske i alla klasser minst en gång i månaden.

Samarbete med kommunens fältare och kommunpolis.


Klasslärare, fritidspedagoger.

Skolkurator

Se ovan.


Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

Att minska antalet fall av diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

All personal ska vara uppmärksamma på tecken och signaler för ojämlikhet, utanförskap och kränkningar av olika slag, överallt där eleverna vistas under hela skoldagen, vilket inkluderar fritidstiden. Rastvärdar håller uppsikt över eleverna och vad som sker på rasterna. Närvaro av personal i korridorer och kapprum finns i möjligaste mån där de kan bidraga till lugn och trygghet samt förhindra och lösa konflikter.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Klassläraren alternativt fritidshemmets personal är de primära kontaktpersonerna för vårdnadshavare och elever/barn. Elevhälsans kontaktuppgifter finns på skolans hemsida. Det finns flera personer ur elevhälsan på skolan under dagtid som eleverna/barnen kan kontakta direkt.

Åtgärder vid behov

Om elev/barn kränkt annan elev/barn kan olika åtgärder vidtas. Om det sker informeras alltid vårdnadshavarna. Åtgärder:

Åtgärder:

  • Rastrestriktion
  • Missad aktivitet
  • Kvarsittning
  • Språkbrukslapp hem
  • Rektor och lärare omhändertar föremål som stör eller utgör fara
  • Rektor kallar vårdnadshavare till samtal
  • Kontakt av skolpsykolog
  • Kontakt med BUP
  • Kontakt med socialtjänsten
  • Kontakt med polis

Personer barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp. I första hand skall klasslärare alternativt fritidspedagog kontaktas, i andra hand kan man konakta någon av nedanstående funktioner.

Ansvariga kontaktpersoner är:

  • Klasslärare, resp. elev/barns kontaktperson på fritids.
  • Rektor: Anna Skärin
  • Biträdande rektor: Petra Cronholm
  • Skolpsykolog: Helena Almén
  • Skolsköterska F-3: Melisa Nezirevic
  • Skolsköterska 4-6: Arja Jönsson
  • Specialpedagog tal och språk F-3: Britta Olsson
    Speciallärare F-3: Lena Stråhle
    Specialpedagog F-3: Jeanette Konttinen Johansson
    Speciallärare 4-6: Jennie Thur, Ulrika Zetterlund
    Skolkurator F-6: Malin Kohls Josefsson

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade.
    Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt
    förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
    misstänks/anmäls/upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följ upp.

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen. (Barn- och utbildningsförvaltningen som sedan
    delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett del 2, utredning om
    kränkande behandling
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling/Dokumentationsmallar

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan/ kränkande behandling bilaga 2

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs
alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen
    som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras
    personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas
    omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det
    inträffade.
  • Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren
    så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån
    utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för
    medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt
    med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning
    från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till barn- och
utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön: Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion t.ex. buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsvariation: Med funktionsvariation menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder: Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.

Bilaga 2

Riktlinjer för stöd till personal vid anmälan ”kränkande behandling/ diskriminering”

Antagen av FSG 2015-03-18.

Skollagen 6 kap 9 §

Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skollagen 6 kap 10 §

En lärare, förskollärare eller annan personal som fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld:

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det inträffade.
  • Skyddsombud/ facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd. Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.

Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/ personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Åtgärder som medarbetare har möjlighet att få som stöd:

  • Kontinuerlig uppföljning medarbetare – chef.
  • Krisstöd/ samtalsstöd från företagshälsovården
  • Översyn av den aktuella arbetssituationen