Värnamo kommuns logotyp

Kärda skolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2021-2022

Skolans namn: Kärda skola
Rektor: Hanna Johansson

Upprättad datum: 1 september 2021

Utvärderas datum: 30 juni 2022

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att skolan och förskolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap..Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om allt från pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Resor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också.

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan och förskolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: Samverkan sker genom att kartläggningar och enkäter analyseras i klassråd och i elevråd. Planen utvärderas med elevrådet.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt: Samverkan sker genom att medarbetare och Elevhälsoteamet på Kärda skola ser över kartläggningar, enkäter och dokument avseende kränkande behandling. Dessa utvärderas och analyseras i arbetslagen.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Genom föräldrasamrådet presenterades enkäternas resultat. Vi är just nu hindrade att genomföra föräldrasamråd och föräldramöte pga den pandemi som råder. Därför sker ingen samverkan mer än den utvärdering som gjordes i våras.

Förankring av planen: Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

Förankring av planen sker genom att den presenteras för elever under början av terminen och regelbundet under året på elevrådet, för personal på arbetsplatsträffar samt i föräldrasamrådet och genom skriftlig information hem till vårdnadshavare i början av terminen. Planen finns tillgänglig på skolans (kommunens) webbsida.

Definitioner

Skolans och förskolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.
Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet och uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan).

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av föregående plan

HASP har genomförts enligt planen i årkurs 1 och 5. Skolsköterska, kurator och specialpedagog genomförde lektionerna tillsammans med klasslärare.

Personalen har under året planerat aktivitetsdagar utomhus för att kunna bygga relationer mellan de olika klasserna. De har fått ändra viss struktur på sina aktivitetsdagar på grund av covid-19, men ändå lyckats utföra flera gemensamma dagar. Att skapa samsyn och trygghet på skolan har personal lyckats väl med, detta genom att prata om värdegrund kontinuerligt i klasserna samt påminna eleverna om skolans ordningsregler. Rastaktiviteter har genomförts två gånger i veckan. Detta för att eleverna ska få en meningsfull rast och känna sig trygga på skolgården. För att skapa studiero bland eleverna har klasslärare varit noga med att skapa klassrumsregler och följa upp dessa med jämna mellanrum. Trivselenkäten genomfördes i oktober och utvärderades av elevhälsoteamet.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

Kurator och rektor har tillsammans med personalen utvärderat resultaten på enkäterna och de åtgärder som satts in. Personal och elever fick ta del av resultaten av enkäterna för att samtala om vilka åtgärder de gör i respektive klass. Föräldrasamrådet fick ej ta del av resultatet på grund av rådande pandemi.

Resultat av utvärderingen av föregående plan

För att bygga relationer mellan klasserna har personal arbetat med aktivitetsdagar utomhus tillsammans med alla elever på skolan. De har delat upp eleverna i tvärgrupper för att lära känna varandra bättre. Utifrån trygghetsenkäten som gjordes i oktober så svarade 85 % att de helt eller delvis var trygga med alla elever på skolan och 15 % svarade att de delvis eller inte alls kände sig trygga med andra elever. Det var endast en elev i F-klass som inte alls kände sig trygg med andra elever och anledningen till detta var att eleven var ny på skolan och inte kände alla äldre elever ännu. Att personalen arbetar aktivt med värdegrundsarbete i skolan blir tydligt då 90 % av eleverna upplever att kränkande behandling är något om ej anses acceptabelt på skolan.

I trygghetsenkäten framgår även att 95 % av eleverna har en trygg vuxen att prata med på skolan. Rastaktiviteterna som genomförts två gånger i veckan och som syftar till att eleverna ska få en meningsfull rast verkar ha haft en god inverkan på elevernas trygghet ute på rasten. I trygghetsenkäten svarar 98 % av eleverna att de känner sig trygga på rasten. Arbetet kring att öka elevernas studiero har inneburit att klasslärare aktivt skapat och arbetat med klassrumsregler. Klasslärare har även följt upp reglerna med jämna mellanrum för att se över vilken regel de behöver arbeta extra mycket med under olika perioder. I trygghetsenkäten svarar 85 % av eleverna att de helt eller delvis upplever studiero, medan 15 % helt eller delvis saknar studiero. Till nästa läsår behöver vi fortsätta arbeta med studiero i klassrummen genom att belysa vikten av att varje klass utformar klassrumsregler som de aktivt arbetar med under läsåret.

Vid frågan om eleverna känner sig trygga på skolan så skiljer sig resultatet något från den kommunövergripande enkäten och trygghetsenkäten som gjordes på skolan. I den kommunövergripande enkäten svarar 93 % att de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 7 % helt eller delvis inte känner sig trygga. I trygghetsundersökningen som gjordes på skolan så svarar 95 % de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 5 % att de helt eller delvis inte känner sig trygga. Varför resultatet skiljer sig är svårt att svara på, det som går att konstatera är att tiden för när enkäten gjordes skiljer sig och det kan således spela roll. Vi ser att många av eleverna upplever trygghet när de befinner sig i skolan, dock finns det behov av att fortsätta arbeta för tryggheten på skolan genom både främjande och förebyggande insatser till nästa läsår. ​

Uppföljning och utvärdering av förgående plan

Kurator och rektor har tillsammans med personal utvärderat resultaten på enkäterna och de åtgärder som satts in. Personal och elever fick ta del av resultaten av enkäterna för att samtala om vilka åtgärder de gör i respektive klass. Föräldrasamrådet fick ej ta del av resultaten på grund av rådande pandemi.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Varje år kartlägger skolan elevernas trygghet med hjälp av trygghetsenkäten. Varje termin genomförs även en trygghetsvandring. Kommunövergripande enkät genomförs i alla klasser. Skolsköterskans hälsosamtal och hälsobesök kartlägger elevernas trygghet och mående i åk F, 2, 4 och 6. Varje termin sammanställs och analyseras de anmälningar om kränkande behandlingar eller trakasserier som gjorts under perioden.

De kartläggningar som görs sammanställs av kurator och rektor och tillsammans med övriga professioner inom elevhälsoteamet analyseras resultaten och vidare insatser diskuteras.

De sju diskrimineringsgrunderna har kartlagts på följande sätt

Kön

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån kön. I trygghetsenkäten och den kommunövergripande enkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan”, där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck. I trygghetsenkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan” där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Etnisk tillhörighet

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån etnisk tillhörighet. I trygghetsenkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan” där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Religion eller annan trosuppfattning

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning. I trygghetsenkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan” där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Funktionsnedsättning

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån funktionsnedsättning. I trygghetsenkäten finns frågan ”Jag känner mig trygg på skolan” där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna

Sexuell läggning

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån sexuell läggning. I trygghetsenkäten finns frågan”Jag känner mig trygg på skolan” där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Ålder

Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån ålder. I trygghetsenkäten finns frågan”Jag känner mig trygg på skolan” där resultatet analyseras. Skolsköterskans hälsosamtal används också för kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna.

Resultat av kartläggningen

Vid frågan om eleverna känner sig trygga på skolan så skiljer sig resultatet något från den kommunövergripande enkäten och trygghetsenkäten som gjordes på skolan. I den kommunövergripande enkäten svarar 93 % att de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 7 % helt eller delvis inte känner sig trygga. I trygghetsundersökningen som gjordes på skolan så svarar 95 % de helt eller delvis känner sig trygga på skolan och 5 % att de helt eller delvis inte känner sig trygga. Varför resultatet skiljer sig är svårt att svara på, det som går att konstatera är att tiden för när enkäten gjordes skiljer sig och det kan således spela roll. Vi ser att många av eleverna upplever trygghet när de befinner sig i skolan, dock finns det behov av att fortsätta arbeta för tryggheten på skolan genom både främjande och förebyggande insatser till nästa läsår.

Analys av resultatet

De elever som inte känner sig trygga på skolan har inte kunnat identifieras, däremot har årkurserna kunnat utläsas. Utifrån detta har fortsatta samtal hållits, till exempel hälsosamtal, men då har det ej framkommit någon ytterligare information kring otrygghet. Till nästa läsår behöver vi fortsätta arbeta med studiero i klassrummen genom att belysa vikten av att varje klass utformar klassrumsregler som de aktivt arbetar med under läsåret.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Aktivt arbete med klassrumsregler och strukturer i respektive grupper skapar trygghet. Det kollegiala arbete när vi samtalar om gruppstrukturer ger en samsyn på hur vi skapar studiero. Rastaktiviteter fortsätter som en trygghetsfaktor på raster.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som man vet att alla mår bra av.

Främjande aktiviteter

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Kunskap kring skolans rutiner, arbete och mål – Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Personalen ombeds läsa igenom planen och pratar om den med eleverna. Vårdnadshavare får kännedom om planen genom skolans hemsida

APT-möten
höstterminen 2021

Rektor och
all personal

Uppföljning december 2021 enkät till personalen

Kunskap kring skolans rutiner, arbete och mål – Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Samtal i kollegiet om vad kränkning är och när anmälan ska upprättas.

Pågående under läsåret

All personal

Uppföljning dec 2021 enkät till personalen

Kunskap kring skolans rutiner arbete och mål – Elevhälsoplan

Personalen ombeds läsa igenom planen

Pågående

All personal

Uppföljning december 2021 enkät till personalen

Kunskap om den egna hälsan samt ge kunskaper och förutsättningar för lärande.

HASP (hälsa, arbetsmiljö, självkänsla och prestation. Åk 1 och 5

Pågående

Skolsköterska, specialpedagog och kurator


Bygga relationer mellan klasserna och enskilda elever på skolan.

Hela skolan aktiviteter planeras av personalen under läsåret.

Pågående under läsåret

Personalen på skolan

Uppföljning genom de utvärderingar som görs av eleverna efter genomförd aktivitet

Skapa samsyn och trygghet på skolan

Genom att tydliggöra för eleverna värdegrunden på skolan som utarbetats av personalen.

Trygghet, tillit, delaktighet, respekt och samsyn.

Rektor och kurator möter eleverna på skolgården för att prata om vad värdeorden står för samt aktiviteter som utförs i de enskilda klasserna.

Fortsatt kollegialt arbete för att skapa samsyn och trygghet

Pågående under läsåret

All personal

Uppföljning dec 2021 enkät till personalen

Eleverna ska känna sig trygga på skolgården och få en meningsfull rast

Rastaktiviteter två gånger i veckan

Läsåret 2021/2022

Fritidspedagoger

Enkät till elever samt observation om antal deltagare

Eleverna ska få studiero och känna sig trygga i sin klass.

Klassrumsregler som bestäms tillsammans med läraren och eleverna.

I samband med skolstart

Klasslärare

Trivsel enkät utvärderas i december

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår:

Fyra stycken.

Hur många av dessa bedömdes som en kränkning efter utredning?

Fyra stycken.


Förebyggande åtgärder

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Eleverna ska känna sig trygga i klassen

Elevhälsan går in i klassen och gör enskilda samtal med elever för att sammanställa hur klassen ska uppnå studiero och trygghet.

Vid behov

Elevhälsoteamet

 I samband med elevhälsodag i december 2021 och juni 2022

Alla elever ska uppleva studiero och trygghet i skolan.

Ordningsregler och rastvärds-policy revideras av elevrådet.

Vid varje terminsstart

Elevrådet rektor


Alla elever ska uppleva studiero och trygghet i skolan.

Frågeställningar i trivselenkäten revideras för att göra rätt analys och rätt insatser.

Höstterminen 2021

Elevhälsoteamet

I samband med elevhälsodag i december 2021 och juni 2022

Alla ska känna till skolans värdegrund

Klasserna jobbar med aktiviteter kopplade till värdeorden Samsyn, respekt, delaktighet, tillit och trygghet

Under läsåret

All personal

Uppföljning genom enkät till personal samt elevernas trivsel enkät

Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

All personal ska delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

  • Frånvaro registreras dagligen och rapporteras till vårdnadshavare då frånvaro kan vara ett tecken på att eleven blir kränkt.
  • Under lektionstid är undervisande pedagog ansvarig för att upptäcka eventuella trakasserier eller kränkande behandling.
  • Matvärdar finns i skolans matsal under lunchtid.
  • Ett rastvärdsystem och rastpolicy finns för att tidigt upptäcka trakasserier eller kränkande behandling under rasten.
  • Rutiner och aktiviteter ses över regelbundet för att upptäcka risker för diskriminering i skolans/fritids verksamhet.

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp.
Ansvariga kontaktpersoner är:

Rektor Hanna Johansson

Kurator Lina Lindholm

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever.

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade. Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling misstänks/anmäls/ upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följs upp

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen (barn-och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen.
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering.
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling -> 1. 2020.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Anmälan sker på samma blankett som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen ska ansvarig chef kontaktas omgående
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det som har inträffat.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • En individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling -> 1. 2020.

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1-3 skickas i originalformat till barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.

Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 skickas i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion, t.ex. buddhism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, som har uppstått därefter, eller kan väntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du blir kär i personer av samma kön, båda könen, eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.