Trälleborgsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2021-2022

Skolans namn: Trälleborgsskolan
Rektor: Cathrine Arnetorp

Upprättad datum: 1 juni 2021

Utvärderas datum: 1 mars 2022

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att skolan och förskolan måste arbeta främjande och förebyggande
för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.

I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier.

Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten ska dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året.

Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om allt från pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Resor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också.

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Långsiktigt mål/vision med planen

Skolan och förskolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever sker på följande sätt

Föregående läsårs plan har samtliga klasser utvärderat på sina klassråd genom att besvara en utvärderingsenkät. Klassernas synpunkter och förslag har sammanställts och samverkats på
ett möte med trygghetsgruppen innan den nya planen fastställs. Vid läsårsstart ansvarar respektive klasslärare för att eleverna får information om den nya planen och möjlighet att diskutera planens innehåll.

Samverkan med medarbetare sker på följande sätt

Föregående läsårs plan har samtliga arbetslag utvärderat på en arbetslagsträff genom att besvara en utvärderingsenkät. Arbetslagens synpunkter och förslag har sammanställts och
samverkats på ett möte med trygghetsgruppen innan den nya planen fastställts. Vid läsårsstart informerar rektor om den nya planen i samband med en personalkonferens.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt

Vanligen brukar vårdnadshavare få information om den nya planen och möjlighet att diskutera planens innehåll på föräldramöten. Utifrån rådande förhållanden i samhället,
Covid-19, har inga föräldramöten kunnat genomföras därav gavs informationen endast skriftligt. Den aktuella planen finns tillgänglig att ta del av på Värnamo kommuns webbsida:
Trälleborgsskolan - Värnamo kommun (varnamo.se)

Förankring av planen

Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare). I vår verksamhet sker detta genom:

Personal informeras om den nya planen vid nytt läsår. Rektor är ansvarig. Elever informeras om den nya planen vid nytt läsår. Klasslärare är ansvarig.

Vårdnadshavare informeras om den nya planen via informationsbrev vid nytt läsår och eventuellt på föräldramöten om restriktionerna som råder i samhället tillåter det. Klasslärare är ansvarig.

Definitioner

Skolans och förskolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna:

• kön
• könsöverskridande identitet och uttryck
• etnisk tillhörighet
  
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder
  

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan).

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Uppföljning och utvärderingar

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd
effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan?Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av förgående plan

Åtgärderna har genomförts i enlighet med beskrivningen i planen.

Samverkan i utvärderingen av förgående plan

Elever och personal har samverkat i utvärderingen av föregående års plan.

Resultat av utvärderingen av förgående plan

Klassutvärderingarna visar att eleverna uppskattar de aktiviteter som har genomförts och tycker att samtliga aktiviteter fortfarande är aktuella och ska fortsätta även till nästa läsår.
Det framgår att eleverna särskilt uppskattar de gemensamhetsdagarna som anordnas på Trälleborgsskolan men önskar att det ska genomföras fler sådana aktiviteter och oftare.
Eleverna upplever att restriktionerna som råder i samhället på grund av Covid-19 och som begränsat umgänget mellan olika klasser har varit tråkigt och eleverna längtar efter att
fadderverksamheten ska komma igång igen. Någon klass uttrycker att rastvärdarna behöver vara mer hjälpsamma vid konflikter samt att det behövs mer vuxna ute på lunchrasterna.

Arbetslagen uttrycker att samtliga aktiviteter fortfarande är aktuella men att vissa aktiviteter behöver korrigeras lite till nästa läsår. Utvärderingen visar bland annat att rutinerna kring
kränkningsförfarandet har blivit tydligare än vad de upplevde att det var föregående läsår. Det är lättare att förstå hur genomförandet ska gå till samt att hitta de olika dokumenten som ska fyllas i. Det framkommer också att den nya rastvärdsstrukturen som introducerades under läsåret 2020/2021 har varit bra men det finns önskemål om att utlåningslådan ska användas mer och att det ska bli tydligare vem som ansvarar för öppning och låsning av lådan. Flera arbetslag upplever därtill att lunchrasterna behöver bemannas med mer personal än vad det i
nuläget är. Med tanke på rådande situation i samhället, Covid-19, har fadderverksamheten inte blivit så utbredd som önskat men arbetslagen ser fram emot att den verksamheten ska komma i gång igen under nästa läsår.

Fritidsverksamheternas utvärderingar visar bland annat att leklotteriet som används på flera fritidshem har varit positivt och främjat ett gott samarbete mellan eleverna där nya relationer
har skapats. Flera fritidshem vill till nästa läsår utveckla röris-stunder på lov samt arbeta med värdegrundsveckor gemensamt med skolan.

Uppföljning och utvärdering av förgående plan

Samtliga klasser har utvärderat planen på ett av sina klassråd förlagt i mars månad. Därefter var det planerat att elevrepresentanterna från varje klass skulle diskutera respektive klass synpunkter och förslag på ett elevråd innan den nya planen fastställdes. Utifrån rådande förhållanden i samhället, Covid-19, beslutades det att elevrådet skulle ställas in vilket
medförde att elevrådsdiskussionen uteblev. Klassernas utvärderingssvar sammanställdes och samverkades på ett möte med Trygghetsgruppen.

Personal har utvärderat planen i samband med en arbetslagsträff förlagd i mars månad. Utvärderingen skedde arbetslagsvis genom att arbetslagen besvarade en utvärderingsenkät. Enkätsvaren sammanställdes och samverkades sedan på ett möte med Trygghetsgruppen.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Skolan/förskolan ska undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering. Beskriv hur:

Elever har genomfört den kommunövergripande trivselenkäten i januari 2021. I den ingår även frågor gällande fritidshemmens verksamhet för de elever som är inskrivna där. Samtliga klasser har besvarat frågeställningar gällande hur de upplever sig bli bemötta av vuxna på skolan utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Detta gjordes i samband med
klassutvärderingen av föregående läsårs plan i mars 2021.

Samtliga arbetslag har besvarat frågeställningar gällande hur de arbetar för att bemöta varje elev likvärdigt oavsett diskrimineringsgrunder. Detta gjordes i samband med
arbetslagsutvärderingen av föregående läsårs plan i mars 2021.

Statistik från kränkningsärendena som upprättats under läsåret 2020/2021.

Personal skulle ha besvarat Skolinspektionens enkät vilket tyvärr inte genomfördes i år. Vårdnadshavare har fått möjlighet att besvara Skolinspektionens enkät. I denna enkät finns
även frågor gällande fritidsverksamheten. Svarsfrekvensen var dock för låg för att användas som analysmaterial.

De sju diskrimineringsgrunderna har kartlagts på följande sätt:

Kön

Enligt beskrivning ovan.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Enligt beskrivning ovan.

Etnisk tillhörighet

Enligt beskrivning ovan.

Religion eller annan trosuppfattning

Enligt beskrivning ovan.

Funktionsnedsättning

Enligt beskrivning ovan.

Sexuell läggning

Enligt beskrivning ovan.

Ålder

Enligt beskrivning ovan.

Resultat av kartläggningen

Resultatet från den kommunövergripande elevenkäten visar att 16 av totalt 378 elever har svarat något av alternativen ”stämmer inte alls” och ”stämmer ganska dåligt” på frågan ”Jag
känner mig trygg i skolan”. Detta motsvarar 4% av samtliga elevsvar vilket kan jämföras med resultatet från föregående år där 3% av eleverna hade svarat något av ovanstående
alternativ på samma fråga. På frågan ”Jag har någon vuxen att prata med under skoldagen om jag behöver” har 10 av totalt 378 elever svarat något av alternativen ”stämmer inte alls”
och ”stämmer ganska dåligt”. Detta motsvarar 2,5% av samtliga elevsvar vilket kan jämföras med resultatet från föregående år där 5,5% av eleverna hade svarat något av ovanstående alternativ på samma fråga.

Gällande de elever som är inskrivna på Trälleborgsskolans fritidshem har 6 av 206 barn svarat något av alternativen ”stämmer inte alls” och ”stämmer ganska dåligt” på frågan ”Jag
känner mig trygg på fritidshemmet”. Detta motsvarar 3% av samtliga elevsvar vilket kan jämföras med resultatet från föregående år där 4% av eleverna hade svarat något av
ovanstående alternativ på samma fråga. 6 av 206 barn har svarat något av alternativen ”stämmer inte alls” och ”stämmer ganska dåligt” på frågan ”Jag har någon vuxen att prata
med på fritidshemmet om jag behöver”. Detta motsvarar 3% av samtliga elevsvar vilket var samma resultat som föregående år.

Resultatet från klassutvärderingarna visar att de flesta klasser upplever sig bli bemötta av vuxna på skolan på ett bra sätt och att vuxna tar dem på allvar. Varje klass har skattat hur de
upplever sig bli bemötta av vuxna på skolan kopplat till varje diskrimineringsgrund på en skala mellan 1–5, där 1 betyder jättedåligt och 5 betyder jättebra. Resultatet visar att en klar
majoritet skattar sig mellan 4–5 på varje diskrimineringsgrund. Några klasser har vid några diskrimineringsgrunder skattat sig på 3. Inga klasser har vid någon diskrimeringsgrund
skattat sig på vare sig 1 eller 2. Flera klasser kommenterar att vuxna kan vara strängare mot killar och ger killar mer skäll än vad de gör mot tjejer. En klass har uttryckt att vissa lärare
låter tjejer bestämma mer än vad killar får.

Arbetslagsutvärderingarna visar att samtliga arbetslag arbetat medvetet och aktivt för att bemöta eleverna på ett tillåtande sätt. De aktiviteter som beskrivs i planen är fortfarande
aktuella och påminner personal kring hur de kan uppmärksamma elevernas olikheter på ett positivt sätt. Resultatet från utvärderingarna visar därtill att personal är väl förtrogna med
processen gällande kränkande behandling, vilket har varit ett utvecklingsområde som Trygghetsgruppen arbetat särskilt mycket med under det läsåret.

Statistik från kränkningsärendena visar att majoriteten av kränkningar sker på raster och innefattar fysiskt våld. Antalet kränkningsanmälningar har minskat i förhållande till
föregående läsår. Under föregående läsår upprättades 41 kränkningsanmälningar varav 38 bedömdes att kränkning har förekommit. Detta läsår har 34 kränkningsanmälningar
upprättats varav 29 har bedömts att kränkning har förekommit.

Analys av resultatet

Under rasterna är det många barn ute på skolgården samtidigt. I förhållande till elevantalet är det färre vuxna ute än vad det är i en klassrumssituation. För många barn är det sociala
samspelet svårt och de behöver hjälp med det. Trots att det under förmiddagsrasterna finns strukturerade rastaktiviteter är rastsituationerna mer fria än vad en vanlig klassrumssituation
är. Den friare strukturen på rasterna ställer högre krav på elevernas sociala kompetens och ökar risken för missförstånd om det inte finns vuxna som kan hjälpa till att tolka, förklara det
som händer och leda aktiviteter. Under föregående läsår har strukturen för rastvärdsskapet förändrats genom att varje rastvärd har en tydlig roll och funktion samt en bestämd plats att
cirkulera på. Detta har gett resultat genom minskat antal upprättade kränkningsärenden, särskilt under förmiddagsrasterna. Vi har däremot uppmärksammat att lunchrasterna är mer sårbara eftersom personaltätheten inte är lika stor då.

Det framkommer i flera kommentarer att eleverna önskar mer samarbete mellan klasser och årskurser. Detta kan tyda på att eleverna har en önskan om att lära känna fler elever på skolan.
Om eleverna får fler kontakter med andra elever från andra klasser kan det också möjliggöra att trygga relationer skapas och att den upplevda otryggheten minskar. Vi hade en
förhoppning att fadderverksamheten skulle bidra till att fler trygga relationer skulle skapas, men utifrån rådande omständigheter i samhället, Covid-19, har fadderverksamheten inte kunnat utformas på det sätt som både personal och elever önskat. Vi har en förhoppning om att restriktionerna som råder i samhället kommer att lätta under kommande läsår vilket skulle
innebära att fadderbarnen kommer kunna träffa sina faddrar ännu mer än vad som varit möjligt under det gånga året.

När Trygghetsgruppen analyserade orsaken till att flera klasser upplever att personal är strängare mot killar än vad de är mot tjejer, kunde flera representanter i trygghetsteamet hålla med om att det i flera fall är så. Trygghetsgruppens upplevelse är att killar generellt tar mer utrymme, pratar oftare rätt ut och att det upplevs vara fler killar som stör arbetsron än vad tjejerna gör vilket resulterar i fler tillsägelser. På idrottslektionerna märks det att det är fler killar som har resurspedagoger kopplat till sig utifrån sociala aspektrar vilket märks i det sociala samspelet och medför fler tillsägelser. Möjligen kan detta vara en bidragande orsak till kommentarerna som några klasser lämnat. I vilket fall är det något som personal behöver vara uppmärksam på.

Resultatet från den kommunövergripande elevenkäten ger snarlika resultat som föregående år, men med någon procentenhets skillnad. Även om eleverna ofta svarar utifrån sin dagsform och kanske även utifrån att de vill svara "rätt" ger detta en fingervisning om hur elevernas upplevelse på skolan och på fritids är. Trygghetsarbetet som görs, i skolan och på fritids, är
viktigt och det speglas i resultatet som enkäten visar. Vi vill att alla barn ska uppleva trygghet under hela skol- och fritidstiden, både i mötet med andra barn och i mötet med personal på
skolan. Trots att majoriteten av eleverna upplever trygghet i skolan har vi en liten andel elever som inte gör det. Vi har heller inte uppnått nollvisionen som vi har på skolan gällande
kränkningsanmälningar. För att nå dit behöver vi fortsätta det pågående värdegrundsarbetet men vi behöver också göra ännu mer.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Vi på Trälleborgsskolan strävar efter att alla elever ska känna trygghet och meningsfullhet under hela skoldagen och under hela tiden de vistas i något av Trälleborgsskolans fritidshem.
För att uppnå detta mål har flertalet pedagoger utbildats i att bemöta våra barn utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt. Vuxna på skolan ger eleverna tydliga instruktioner och bemöter
barnen i den situation de befinner sig i. Vid tillsägelser är personal extra observant på hur tillsägelsen ges och vilka ord som sägs samt använder ett språk som barnen förstår och kan
ta till sig.

Vuxna på skolan är aktiva i sitt hörande och seende under hela dagen eleverna vistas i skol- och fritidsverksamheten, för att på så sätt upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling.

Som ett led i det dagliga arbetet strävar vi efter att ha närvarande vuxna under hela skol- och fritidsdagen, både i klassrummet, vid matsituationer och ute på raster. Det erbjuds dessutom rastaktiviteter vid 4 av 5 förmiddagsraster för samtliga elever i syfte att främja det sociala samspelet mellan eleverna och att aktivera de som har svårt att komma på egna aktiviteter att göra under rasterna. För att ytterligare stärka samarbetet mellan olika avdelningar och att elever lär känna varandra från olika årskurser anordnas olika relationsskapande
trivselaktiviteter löpande under läsåret. Exempel på sådana aktiviteter är Trälle-jogg, lekdag, vårkonsert, fotbollsturnering, friidrottstävling och fadderverksamhet. Utifrån rådande
situation i samhället, Covid-19, har vissa aktiviteter fått ställas in eller anpassats för att de ska bli genomförbara.

För att möta eleverna utifrån deras individuella behov men också för att skapa en större trygghet blir anpassningar i lärmiljön särskilt viktiga. Detta innefattar bland annat anpassad
klassrumsmöblering, ljudutjämningssystem, schemateknisk struktur över exempelvis skolluncher och raster. Att det finns en tydlig struktur över hela skoldagen skapar trygghet och förutsägbarhet. Vi anordnar därtill värdegrundsveckor där hela skolan arbetar utifrån vissa teman.

Exempel på rutiner som följs i fritidsverksamheten är gemensamma samlingar, givna platser i matsalen, fast grupptillhörighet och för att förtydliga eftermiddagens schema används bildstöd. Genom regelbundenhet och återkommande aktiviteter har fritidshemmen skapat goda rutiner som ger ett lugn både för eleverna och för de vuxna. Fritidshemmen strävar efter att skapa ett nära samarbete med vårdnadshavare och genomför bland annat drop-in café i syfte att skapa en öppenhet och främja ett sådant samarbete.

För att öka elevernas inflytande och delaktighet över deras skolgång genomförs det kontinuerliga klassråd och elevråd där elevernas åsikter ska komma till tals. På skolan finns det dessutom en trygghetslåda som är en låst låda och som finns uppsatt utanför skolkuratorns rum där eleverna själva kan skriva lappar och lägga i brevlådan om de känner sig utsatta eller
otrygga på skolan. Lapparna tas omhand av skolkuratorn eller trygghetsgruppen. Utöver detta förs det dialoger mellan personal på skolan om hur lärmiljön kan utvecklas och anpassas för
det elevunderlag vi har och hur elevernas miljö kan göras ännu tryggare.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Under läsåret 2019/2020 valde vi på Trälleborgsskolan att utveckla oss till att bli en allt mer hälsofrämjande skola. För att nå dit fokuserade vi på att aktivera eleverna genom att varje
morgon ha en schemalagd ”röris-stund”, där varje elev från f-klass till årskurs 5 deltog. För elever i årskurs 4 och 5 arrangerades det därtill schemalagda pulshöjande aktiviteter.
Samtliga pedagoger genomförde åtminstone en rörelsepaus/brainbreak per dag där eleverna fick möjlighet att röra sig och byta aktivitet under exempelvis ett längre teoretiskt
undervisningspass. Varje klassrum utformades till att bli aktiva klassrum där bland annat bänkcyklar, ztoolar och gummiband fanns tillgängliga. Eftersom forskning visar att fysisk
aktivitet bidrar till ökad koncentration och inlärning hoppades vi att detta skulle främja studiero, hälsa och lärande. Trivselenkäter och samtal med elever och personal visade att utvecklingen till att bli en allt mer hälsofrämjande skola gav positiva resultat. De flesta elever upplevde att de hade mer energi och fick lättare att koncentrera sig i skolan, vilket även pedagoger instämde i. Med de positiva effekterna i åtanke valde Trälleborgsskolan att lämna
projektstadiet och i stället låta detta bli en naturlig del av Trälleborgsskolans verksamhet och arbetssätt. Ett annat hälsofrämjande arbete som har gått från att vara ett projekt till att bli en naturlig del av verksamheten är de HASP-lektioner som skolsköterska och skolkurator genomför i årskurserna 1 och 5. HASP genomförs i enlighet med det kommunövergripande
HASP-materialet och syftar till att främja elevernas kunskaper kring områdena Hälsa, Arbetsmiljö, Självkänsla och Prestation.

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.

Resultatet av de kartläggningsmetoder som användes under läsåret 2020/2021 visar att vi behöver fortsätta det förebyggande trygghetsarbetet på skolan. Vi har en nollvision gällande
kränkningsanmälningar där vi vill att ingen elev ska känna sig utsatt eller kränkt av vare sig personal eller elev. Vi strävar efter att alla elever ska känna sig trygga genom hela skol- och
fritidsverksamheten. För att uppnå det behöver vi ständigt utveckla vår verksamhet.

Vi är glada över att antalet kränkningsanmälningar har minskat sedan föregående läsår, däremot har vi ännu inte nått vår nollvision. Föregående läsår gjorde vi om rastvärdsstrukturen genom att vi delade in skolgården i olika zoner som rastvärdarna
ansvarade för samt tilldelade rastvärdarna olika roller. Vid varje trygghetsmöte diskuterade vi vilka platser som för tillfället var ”hot spots” platser där det händer mycket konflikter samt
”cool spots” platser där det inte händer mycket konflikter. Eftersom detta kan variera över årstider gjordes denna analys vid varje trygghetsmöte för att på så vis placera rastvärdar vid
de olika platserna som just då var ”hot spots”. Trots denna åtgärd framgår det i kartläggningarna att de flesta kränkningar fortfarande sker ute på raster. Kommande läsår ska vi fortsätta det påbörjade arbetet med den nya rastvärdsstrukturen samt se över personalbemanningen ute på raster, särskilt vid lunchrasterna eftersom både personal och elever uttrycker att det är färre personal ute vid de tillfällena. Vi kommer därtill göra
utlåningslådorna mer tillgängliga så att elever kan använda olika redskap som främjar både rörelser och lek. På grund av Covid-19 har inte fadderverksamheten kunnat utformas på det
sätt vi önskat vilket vi hoppas kunna bli förändringar till nästa läsår. Fadderverksamheten kommer fortsättningsvis organiseras genom att elever i F-klass till årskurs 2 är fadderbarn och
elever i årskurs 3 till 5 blir faddrar till de yngre barnen. Det kommer sedan vara upp till arbetslagen att planera in träffar med sina faddrar och fadderbarn för att genomföra olika
aktiviteter som exempelvis lässtunder där de äldre barnen läser för de yngre barnen och fadder-raster där faddrarna arrangerar aktiviteter för de yngre barnen på rasterna. Fritidshemmen kommer utveckla röris-stunder under lov samt införa värdegrundsveckor samtidigt som övriga skolan arbetar med det. Trygghetsgruppen har samverkat och tagit fram olika värdegrundsmaterial som lämpar sig till respektive årskurs och fritidshem. Materialet kommer bli en start på ett hälsofrämjande arbete och tanken är att materialet kommer användas i flera år framöver.

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår:

34 stycken.

Hur många av dessa bedömdes som en kränkning efter utredning?

29 stycken.

Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

All personal ska delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

På Trälleborgsskolan ska all personal delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vi på Trälleborgsskolan strävar efter en nollvision gällande diskriminering, trakasserier och övrig kränkande behandling. Varje elev har rätt att bli respekterad för den han eller hon är.
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Anmälan

All personal på skolan som får kännedom om eller misstänker att en elev har upplevt sig diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt av elev på skolan är skyldig att dokumentera detta i en särskild anmälningsblankett. Klasslärare och vårdnadshavare till den elev som blivit utsatt ska kontaktas. Vårdnadshavare till eleven som har utsatt bör kontaktas. Den ifyllda blanketten lämnas till rektor som i sin tur tar en kopia och ger kopian
till skolkurator. Ärendet tilldelas ett diarienummer som skrivs på anmälan, utredningen och uppföljningen. Rektor lämnar sedan orginalblanketten vidare till Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF).

Utredning

Den person som har gjort anmälan fortsätter att göra utredningen och kan då ta hjälp av representant i Trygghetgruppen. I de allra flesta fall reds händelsen ut och
dokumenteras i samband med att det kommer till personalens kännedom redan i anmälningsstadiet. I utredningen ska de berörda eleverna komma till tals och deras version
av händelsen ska lyssnas på. Utifrån framkommen information görs bedömningen om det förekommit någon
diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling. Om det bedöms ha förekommit någon diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling
ska förebyggande åtgärder vidtas. Anmälaren kan ta hjälp av representant från Trygghetsteamet för att diskutera fram lämpliga åtgärder. Vårdnadshavare till de involverade
eleverna ska kontaktas och de ska få information om vilken bedömning som gjorts samt vilka åtgärder som kommer vidtas.
Utredningen dokumenteras i en särskild blankett där det även framgår vilka åtgärder som ska upprättas. Diarienumret som tilldelades ärendet skrivs på blanketten. Om utredningen visar
att det har skett någon form av diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling ska en uppföljning ske. Om utredningen visar att det inte har förekommit någon
form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, avslutas utredningen utan vidare åtgärder och ingen uppföljning sker. Utredningen lämnas till rektor som i sin tur tar en kopia och ger kopian till skolkurator. Rektor lämnar sedan orginalblanketten vidare till Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF). 

Uppföljning

En tid efter att händelsen utretts ska en uppföljning ske. Detta i syfte att ta reda på om åtgärderna som beslutades har varit tillräckliga, om situationen har blivit bättre eller om det ska upprättas nya åtgärder. Uppföljningen ska ske efter så lång tid att åtgärderna kan utvärderas men inte dröja för lång tid så att eleverna hinner glömma händelsen. Beroende på hur situationen ser ut i dagsläget kan ärendet avslutas eller nya åtgärder vidtas. Vårdnadshavare till de involverade eleverna ska kontaktas och informeras om bedömningen som görs. Uppföljningen dokumenteras i en särskild blankett, diarienumret som tilldelades ärendet skrivs på blanketten och lämnas sedan till rektor som tar en kopia och ger kopian till skolkurator. Rektor lämnar sedan orginalblanketten vidare till Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF).

Personal som barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp. Ansvariga kontaktpersoner är:

Rektor: Cathrine Arnetorp

Medlemmar i Trygghetsgruppen:

• Emelie Lavesson, biträdande rektor
• Patricia Vijk, skolkurator
• Elisabeth Svensson, förskoleklass
• Miriam Furuvik, årskurs 1
• Annelie Svensson, årskurs 2
• Charlotta Schlegel, årskurs 3
• Per Green, årskurs 4
• Daniel Ahlbin, idrott
• Anette Johansson, fritids

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever

Det är all personals ansvar att:

• När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade.
  Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  
• Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  
• Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt förhållningssätt.
  
• Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling misstänks/anmäls/ upptäcks.
  
• Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följs upp

Det är rektorns ansvar att:

Skicka anmälan till huvudmannen (barn-och utbildningsförvaltningen som sedan delger nämnden informationen)

• Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen.
  
• Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  
• Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering.
  
• Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på
Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling → 1. 2020.

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Anmälan sker på samma blankett som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

• Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras personalavdelningen).
  
• Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen ska ansvarig chef kontaktas omgående
  
• Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det som har inträffat.
  
• Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  
• Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren så önskar.
  
• Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  
• Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån utredningens resultat.
  
• Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  
• En individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  
• Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för medarbetaren.
  
• Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns i dokumentarkivet på Nettan under 10. Åtgärder mot kränkande behandling → 1. 2020.

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1-3 skickas i originalformat till barn- och utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen. Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 skickas i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Kön

Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning

Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion, t.ex. buddhism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födseln, som har uppstått därefter, eller kan väntas uppstå.

Sexuell läggning

Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du blir kär i personer av samma kön, båda könen, eller motsatt kön som dig själv.

Ålder

Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.