Värnamo kommuns logotyp

Bredaryds skolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019-2020

Skolans namn: Bredaryds skola
Rektor: Hanna Johansson

Upprättad datum: 2 oktober 2019

Utvärderas datum: 1 juni 2020

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför
finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.
I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska
dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: Samverkan sker genom att kartläggningar analyseras i klassråd och i elevråd. Planen utvärderas med elevrådet.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt: Samverkan sker genom att medarbetare och elevhälsoteamet (EHT) på Bredaryds skola ser över kartläggningar, analyserar trivselenkäter och dokument avseende kränkande behandling samt utvärderar och förankrar resultat samt planen i arbetslagen.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Samverkan med vårdnadshavare sker genom föräldrasamråd.

Förankring av planen: Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

I vår verksamhet sker detta genom: Förankring av planen sker genom att den presenteras för elever under början av teminen och regelbundet under året på elevrådet, för personal på arbetsplatsträffar samt i föräldrasamrådet och på föräldramöte i början av terminen. Planen finns tillgänglig på skolans (kommunens) hemsida.

Definitioner

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med
kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.
Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet och uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller
en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en
redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av föregående plan

Planen har utvärderats på elevråd med eleverna, på arbetslagsträff med personal samt i
trygghetsgruppen.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

De som samverkat i utvärderingen är elever samt personal.

Resultat av utvärderingen av föregående plan

De främjande insatserna som beskrivs i planen har genomförts. Planen mot diskriminering och kränkande behandling har lyfts för all personal på APT. Vidare har skolans rutiner kring kränkande behandling tydliggjorts, exempelvis genom att Peter Claesson (administrativ chef på barn- och utbildningsförvaltningen) bjudits in till APT och presenterat resultat av samtliga anmälningar om kränkande behandling från kommunens skolor, betydelsen av att det rutinmässiga arbetet om kränkande behandling fortlöper har lyfts. Planen har även lyfts i elevrådet och på klassråd samt på föräldrasamråd. Elevhälsoplanen har presenterats för personal på APT vid skolstart.

Ordningsregler och rastpolicy har reviderats i elevrådet.

Trygghetsgruppen har under höstterminen träffats en gång, två kompisdagar planeras under vårterminen vilket är en fördröjning i förhållande till föregående tidsplan på grund av personalbyte. Detta visar på att det behövs tydliga rutiner för att arbetet ska kunna fortlöpa även när gruppmedlemmar byts ut.

HASP har genomförts med årskurs 1 Alpha och Beta. Vi ser att vi måste arbeta mer kring HASP för att integrera den i verksamheten, genom att involvera lärare, införliva den i undervisningen och utvärdera resultat tillsammans med elever och lärare. Gällande rastaktiviteter har tre personal delat ansvar för att kunna täcka fler raster med aktiviteter.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

  • Rutiner och aktiviteter ses över och diskuteras regelbundet för att upptäcka eventuell diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
  • I trivselenkäten finns frågan ”Får alla elever lika mycket uppmärksamhet i klassrummet”, där resultatet analyseras.
  • Frågan ”Mina lärare är rättvisa mot oss elever” finns i kommunövergripande enkät och analyseras.
  • Regelbundna diskussioner genomförs kring att aktiviteter anpassas så att alla elever kan delta.

Andra metoder/aktiviteter för kartläggning

  • Varje år kartlägger kartlägger skolan elevernas trivsel med hjälp av trivselenkäter.
  • Varje termin genomförs en trygghetsundersökning.
  • Kommunövergripande enkäter genomförs i alla klasser.
  • Skolsköterskans hälsosamtal och hälsobesök kartlägger elevernas trygghet och mående i åk F, 2, 4 och 6.
  • Fritidshemmen genomför årligen enkäter kring trygghet och trivsel. Varje termin sammanställs och analyseras de anmälningar om kränkande behandlingar eller trakasserier som gjorts under perioden.

Resultat av kartläggningen

Resultatet av kommunövergripande enkäter har i skrivande stund inte presenterats. Skolans egna trivselenkäter visar att ett resultat där eleverna tycker att studieron har försämrats. Likaså att trivseln i matsalen blivit sämre. Eleverna lyfter även tryggheten på skolbussarna. Vi ser att eleverna fortsatt beskriver att de har en god relation med vuxna på skolan. I övrigt ser vi ingen försämring från föregående år, inte heller en förbättring.

Analys av resultatet

Frågan kring studiero i enkäten är ställd på ett annat sätt detta året, vilket kan påverka resultatet. Däremot ser vi överlag att de är en för stor del av eleverna som upplever att de inte har studiero i skolan och att vi behöver arbeta med detta.

När det gäller elevernas upplevelse av att inte känna sig trygg på vägen till och från skolan, ser vi att det handlar om de elever som åker skolskjuts. I samråd med elevrådet skapas ett bussråd för de elever som åker buss till och från skolan. Detta för att prata kring gemensamt förhållningssätt och säkerhet.

Vi ser ingen förbättring inom övriga områden som elevrådet tidigare lyft som prioriterade (toaletter, korridor och koncentration i klassrummet) och vi behöver därför fortsätta med detta arbete.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Målet är att alla elever ska känna sig trygga, att ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som man vet att alla mår bra av.

Främjande aktiviteter

Mål

Aktivitet

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Kunskap kring
skolans rutiner,
arbete och mål - Planen mot
diskriminering
och kränkande
behandling.

Planen lyfts för
personal på APT,
elever på
klassråd och
vårdnadshavare
på föräldramöten.

APT-möten
Vårterminen
2020

Rektor och
klasslärare.

1 juni 2020

Kunskap kring
skolans rutiner,
arbete och mål – Elevhälsoplan.

Planen lyfts
regelbundet för
all personal på
APT.

APT-möten
Vårterminen
2020

Rektor

1 juni 2020

Kunskap kring
den egna hälsan
samt ge
kunskaper och
förutsättningar för
lärande.

HASP (hälsa,
arbetsmiljö,
självkänsla,
prestation)

Påbörjat senast
30 september
2019.

Skolkurator,
skolsköterska,
specialpedagog

1 juni 2020

Skapa vi-känsla
på skolan. Bygga
nya relationer.

Kompisdagar

Påbörjat senast
30 september

Trygghetsgruppen

1 juni 2020

Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller
hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde.
Antal anmälda kränkningar på enheten från 1 augusti till 2019 till 30 september 2019:
11 st. Av samtliga anmälningar är 8 färdigutredda och bedömts som en kränkning.

Förebyggande åtgärder

Nuläge

Mål

Åtgärd

Tidsplan

Ansvarig

Uppföljning, utvärdering
(hur, när)

Nuvarande
ordningsregler
reviderades i
början av
höstterminen
19 och måste
ses över inför
kommande
termin.

Trygghet i
klassrum
och på
raster samt
arbetsro.

Ordningsregler och
rastvärdspolicy.

Senast 1 juni
2020

Rektor,
skolkurator,
klasslärare.

1 juni 2020.

Vi behöver
arbeta med att
utveckla goda
relationer
mellan elever
och klasser.

Bidra till en
tryggare
tillvaro för
våra elever.
Skapa
relationer
och vi-känsla.

Trygghetsgrupp som
träffas en
gång per
månad för att
planera
förebyggande
åtgärder och
främjande
insatser.

Senast 1 juni
2020

Rektor, kurator

1 juni 2020.

Trivselenkät
visar på ett
försämrat
reslutat kring
trygghet till
och från
skolan. Gäller
elever som
åker buss.

Alla elever
ska känna
sig trygga
på väg till
och från
skolan.

Bussråd som
träffas för att
samtala kring
och skapa
gemensamt
förhållningssätt.

Senast 1 juni
2020

Rektor,
skolkurator

1 juni 2020.

Trivselenkäten
visar ingen
förbättring till
det positiva
gällande hur
eleverna
känner när det
tänker på
rasterna.

Äldre
elever stannar
gärna inne på
rasterna.

Alla elever
ska ha en
meningsfull
rast för att
trivas i
skolan och
orka med
sitt
skolarbete.

Vi ser över
rastvärdskapet inför
läsåret 2019-
2020 och
skapar
möjlighet för
fler
organiserade
rastaktiviteter.

Senast 1 oktober
2019.

Rektor och
pedagoger.

1 juni 2020.

Vi ser oro i
korriodorer
samt att man
inte trivs bättre
på toaletterna
trots insatser
under året.

Man ska
som elev
använda
toaletten
under
skoltid och
känna sig
trygg i
korridorer

Vi fortsatt
arbete i
klasserna
och elevrådet
utifrån
elevernas
egna förslag.

Inför nya
läsåret har
mellanstadie-
eleverna
placerats i
samma del
av skolan,
detta för att
skapa
trygghet för
de yngre
eleverna.

Senast 1 oktober
2019.

Rektor,
elevråd,
pedagoger

1 juni 2020.

I trivselenkäten ser vi
en försämring
av elevernas
upplevelse
kring studiero.

En
förbättring
av
studieron
på hela
skolan.

Se över
organisationen för att
skapa bättre
lärsituationer
för eleverna
samt arbeta
aktivt genom
klassrums-regler för att
uppnå
studiero
tillsammans
med
eleverna

Senast 1 oktober
2019.

Rektor och
pedagoger.

1 juni 2020.


Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

På skolan ska all personal delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

  • Frånvaro registreras dagligen och rapporteras till vårdnadshavare då frånvaro kan vara ett tecken på att eleven blir kränkt.
  • Under lektionstid är undervisande pedagog ansvarig för att upptäcka eventuella trakasserier eller kränkande behandling.
  • Matvärdar finns i skolans matsal under lunch-tid.
  • Ett rastvärdsysstem och rastpolicy finns för att tidigt upptäcka trakasserier eller kränkande behandling under rasten.

Rutiner och aktiviteter ses över regelbundet för att upptäcka risker för diskriminering i skolans/fritids verksamhet

Personer barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp. Ansvarig kontaktperson är rektor Hanna Johansson, 0370-377901.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever.

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade.
    Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt
    förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
    misstänks/anmäls/upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följ upp.

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen. (Barn- och utbildningsförvaltningen som sedan
    delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett del 2, utredning om
    kränkande behandling
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling/Dokumentationsmallar

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning:

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs
alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen
    som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras
    personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas
    omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det
    inträffade.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren
    så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån
    utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för
    medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt
    med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning
    från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till barn- och
utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.
Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön: Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion t.ex. buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsvariation: Med funktionsvariation menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder: Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.