Värnamo kommuns logotyp

Rörstorpsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019-2020

Skolans namn: Exposkolan och Rörstorpsskolan
Rektor: Anna Skärin

Upprättad datum: 11 september 2019

Utvärderas datum: 1 mars 2020

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför
finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.
I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska
dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: I arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling ger eleverna/barnen förslag till kommande läsårs mål och aktiviteter kopplade till dessa. Målen och aktiviteterna bygger bland annat på den trivselenkät som alla elever/barn deltar i varje läsår.

Klassläraren går igenom resultatet från enkäten med sin klass och för diskussion om det som behövs. Varje klass kommer fram till två mål och olika aktiviteter kopplade till målen som de vill att skola och fritidshem ska arbeta mot under nästkommande läsår.

Elevrådsrepresentanten lämnar sin klass förslag till den personal som leder elevrådet. Vid
elevrådets nästa möte förs en diskussion och omröstning om vilka mål och aktiviteter som ska gälla. Målen och aktiviteterna ges till den som leder trygghetsgruppen. I trygghetsgruppen förs sedan fortsatta diskussioner och förslag läggs fram till rektor.
Rektor fattar det slutgiltiga beslutet kring vilka mål och aktiviteter som skall gälla.

Rektor delger föräldrarådet.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt:

  • I början av höstterminen aktualiseras planen mot diskriminering och kränkande behandling vid lärar-och fritidspedagogträff eller APT.
  • Diskussioner om värdegrund och diskrimineringsgrunderna sker regelbundet i THG som emellanåt tar med frågeställningar till arbetslagen.
  • Mål och aktiviteter som finns med i planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i det systematiska kvalitetsarbetet normer och värden i period 2.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Vårdnadshavare får information om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling via skolans hemsida. Tillfällen till diskussioner ges på föräldramöten samt på föräldrarådet där skolledning, pedagoger och vårdnadshavare finns representerade.

Förankring av planen:

  • Alla klasslärare diskuterar planens innehåll och nya mål med sin klass/grupp vid varje terminsstart.
  • Eleverna är delaktiga i planen genom elevrådet som diskuterar innehåll och ger förslag på nya mål och aktiviteter.
  • Sammanfattning av planen mot diskriminering och kränkande behandling skickas hem, vissa delar lyfts och presenteras på föräldramöten samt föräldrarådet.
  • Planen i sin helhet läggs ut på skolans hemsida.
  • Planen aktualiseras vid terminsstart med all personal.
  • Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

Definitioner

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med
kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.
Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet och uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller
en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet.

Uppföljning och utvärderingar

Utvärdering av föregående plan

Vi har utvärderat planen och aktiviteterna i trygghetsgruppen och i arbetslagen genom vårt systematiska kvalitetsarbete.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

Delaktiga i utvärderingen är skolledningen, personal genom trygghetsgruppen, elever/barn och vårdnadshavare.

Resultat av utvärderingen av föregående plan

Vi har kommit fram till att våra styrkor är:

  • Dagliga rastaktiviteter, vänklassdagar, storsamlingar för hela skolan vid skolstart samt olika högtider.
  • Vi har flera olika plattformar för medbestämmande såsom matråd, elevråd, klassråd, och fritidsråd.
  • Vårt arbete med att tydliggöra och visualisera regler så att alla vet vad som gäller, tydlighet kring rastvärdars uppgifter genom dokument som alla ska ta del av samt engagerade rastvärdar med synliggörande västar som cirkulerar på rasterna och täcker hela skolgården.

Våra utvecklingsområden är:

  • Skapa ett respektfullt klimat mellan elever/elever, barn/barn, elevernas/barnens språkbruk.
  • Öka elevernas/barnens självkänsla och motverka utanförskap.
  • Skapa samsyn kring olika frågor genom pedagogiska diskussioner i tvärgrupper.
  • Ökad kunskap och fler diskussioner kring diskrimineringsgrunderna.

Uppföljning och utvärdering av föregående plan

Vi har kontinuerlig uppföljning av planen och aktiviteterna på trygghetsgruppens möten och i teamen under läsåret samt genom det systematiska kvalitetsarbete.

Delaktiga i uppföljning och utvärdering är skolledningen, personalen genom trygghetsgruppen, elever/barn genom elevrådet och vårdnadshavare genom föräldrarådet.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Vår kartläggning utgår från elevenkäten som utfördes i alla årskurser i november 2018, samt från resultatet av trygghetsvandringen som utfördes tillsammans med representanter från elevrådet. Året 2019 utökade vi gruppen till två elever från varje klass för att fler skulle få tycka till. Områden som berörs i kartläggningen är främst kränkande behandling och trakasserier.

Trygghetsgruppen som leder arbetet med att utveckla arbetet utifrån denna plan har under året diskuterat hur vi kan bli bättre på att arbeta systematiskt med alla diskrimineringsgrunderna men inte nått fram än. Men de är på väg åt rätt håll och anser att skolans personal har en medvetenhet och att samtal förs med eleverna angående de olika områdena när tillfällen ges på naturligt vis.

Eleverna har involverats i kartläggningen genom att samtliga besvarat en enkät om trivsel på skolan samt att eleverna i klasserna har föreslagit mål och aktiviteter för nästa läsår. Målen och aktiviteterna har elevombuden tagit med till elevrådet som röstat fram sina förslag som sedan lämnats till trygghetsgruppen. Personalen har i arbetslagen utvärderat hur målen och aktiviteterna i likabehandlingsplanen nåtts, i det systematiska kvalitetsarbete. I det förs diskussioner och analys görs om vad som behöver utvecklas.

Resultat och analys

Vi upplever att fler barn har något att göra på rasterna då vi erbjuder rastaktiviteter varje dag. Vi upplever att fler känner sig trygga sedan rastvärdarna börjat använda västar. Vi har instruktioner för rasvärdar för att säkerställa att all personal, även vikarier, känner till dessa.

Arbete med vänklassdagarna har hjälpt oss att öka tryggheten bland barnen. Utifrån elevenkäten har det framkommit att eleverna/barnen vill att vi arbetar för att få ett trevligare språkbruk. På enkätfrågan om de blir retade så att de blir ledsna har lite färre elever svarat aldrig (63% i år och 65% året innan) och ibland (33% i år och 31% året innan) så denna trend måste vi vända.

Enligt årets trygghetsvandringen känner en del elever sig otrygga vid fem olika platser:
kullen, bakom gymnastiksalen på Rörstorp, utanför Lilla skolan, kapprum vid mellanstadiet och vid kinagungan. På i stort sett alla platserna önskade eleverna fler vuxna. På mellanstadiet klagade de elever som kom från årskurs 4 och 5 att det var högljutt och ibland bråk i korridoren och att det fanns elever som gick in till andras kapprum. Därför kommer ett av våra mål vara att öka tryggheten i korridorer och kapprum.

Under de senaste tre åren har delar av elevhälsoteamet haft träffar med de olika
fritidsavdelningarnas personal och samtalat om gruppers trygghet och följt upp detta
regelbundet. T.ex. har större struktur föreslagits på den fria tiden. Det har visat sig viktigt inte minst för en del barn med särskilda behov.
(Eftersom Exposkolan är en ny skola handlar alla resultat om Rörstorpsskolan.)

Undersöka risker utifrån samtliga former av diskriminering, beskriv hur

Kön: Det finns risker med att personal alltför ofta dela grupper och led utifrån kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Se ovan under kön. Vi har erfarenhet av ett fåtal elever som varit osäkra på sin könserfarenhet. För detta finns rutiner med anmälan till elevhälsan som kan erbjuda samtal och andra typer av stöd internt och externt.

Etnisk tillhörighet: Risker finns att elever retar varandra för sin etnisitet på vår skola med stor andel elever med utländsk härkomst men å andra sidan finns också vana att umgås och arbeta med människor från olika nationalitet. Personalen har vana att arbeta
förebyggande angående detta.

Religion eller annan trosuppfattning: Se ovan.

Funktionsnedsättning: Risker finns att elever alltför mycket uppmärksammar andra med funkionsnedsättningar, vilket kan vara negativt om det sker både omedvetet och
medvetet. Men genom att personal är uppmärksamma och agerar direkt och för diskussioner angående detta vid behov och på ”Rocka socka-dagen” i mars minskar riskerna.

Sexuell läggning: Se ovan under kön och könsöverskrifande identitet eller uttryck.

Ålder: Finns ingen risk för åldersdiskriminering.

Resultat av kartläggningen

Det finns risker men vi har rutiner för att hantera dem om problem uppstår. All
personal behöver vara medvetna om riskerna och hålla diskussioner vid liv hur vi
arbetar för att minska dem. Tillfällen för samtal om detta sker på arbetslagsträffar, i
arbetslagen och i trygghetsgruppen.

Analys av resultatet

Se ovan

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder (Långsiktigt mål)

  • Alla känner trygghet under hela skoldagen
  • Alla följer skolans ordningsregler
  • Alla har ett bra språkbruk

Främjande åtgärder


Mål



Aktivitet



Tidsplan



Ansvarig



Uppföljning, utvärdering
(hur, när)



Alla känner
trygghet
under hela
skoldagen


1. Planerade rastaktiviteter
varje dag.


2. HASP-lektioner i åk 1
och 5.


3. Rocka-socka-dagen i
mars månad.


4. Vänklassdagar.


5. Diskussioner i
arbetslagen om de olika
diskrimineringsgrunderna
två gånger per termin.


6. Storsamlingar vid t.ex. FN-dagen, Valborg som skapar sammanhållning och gemenskap samt
”ormhälsningen” första
dagen på höstterminen
när alla hälsar på alla.


1. Under hela
läsåret 19/20


2. Under året


3. Mars


4. Under året 2 ggr/termin


5. Vid högtider



1. Ansvariga för
rastaktiviteter.


2. Skolkurator


3. Klasslärare och
trygghetsgruppen


4. Trygghetsgruppen


5. Aktivitetsgruppen



Kontinuerlig
uppföljning i
team,
trygghetsgrupp
och klasser samt i kommande trivselenkät och utvärdering av
planen senast
1 mars 2020 liksom
i det
systematiska
kvalitetsarbetet
normer och
värden.



Alla följer
skolans
regler.


1. I början av nytt läsår
bestämmer varje klass
tydliga regler för att
skapa en bra arbetsmiljö.
Arbetsmiljön stäms av på
klassråden


2. Regler för olika
aktiviteter och lekar på
rasterna finns uppsatta
och är synliga för alla
elever och vuxna så att
alla vet vad som gäller.


1. Augusti /September




2. September
2019



1. Klasslärare




2. Kurator






Alla har ett
bra
språkbruk


I värdegrundsarbetet med
eleverna/barnen arbetar
vi för att främja positiva
attityder och respektfullt
bemötande mot varandra.
I de olika åk får de också
lära sig konkreta metoder
för att t.ex. lugna ner sig
och lösa en konflikt.


Pågående
under hela
året



Klasslärare,
skolledning





Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller
hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde. Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår: 17 st, varav 17 st efter utredning bedömts som en kränkning.

Förebyggande åtgärder


Nuläge



Mål



Åtgärder



Tidsplan



Ansvarig



Uppföljning, utvärdering (hur, när)


Det
förekommer
situationer
där
elever/barn
via sociala
medier eller i
andra
chattforum
uttrycker sig
kränkande.
Vissa
elevers/barns
aktiviteter på
nätet speglas
i deras lekar
som ibland
tenderar att
bli
våldsamma
med grovt
språk hämtat
ur
spelvärlden.


Att
motverka
diskrimineringar och kränkningar som uppkommer på
grund av elevernas/
barnens sätt att
uttrycka sig på
nätet och i mötet med elever/barn och
vuxna.



1. Uppmärksamma
etik och moral
på nätet.


2. Uppmärksamma
hur vi uttrycker
oss i tal och
skrift till
varandra.


3. Språkbrukslapp.



1. Sker inom
ramen för det
schemalagda
värdegrunds-arbetet.


2. Sker också på planerade
veckor som
THG föreslår.


3. Fokus på veckor som
TGH föreslår



1. Klasslärare


2. Klasslärare/
TGH


3. TGH



Kontinuerlig
uppföljning i
arbetslag,
trygghetsgrupp
och klasser
samt i
kommande
trivselenkät
och utvärdering av
planen senast
1 mars 2020 liksom i det
systematiska
kvalitetsarbetet
normer och
värden.


Vid
trygghetsvan
dringen
framkom att
åk 4 och 5
tycker det
varit stökigt i
korridorer.
Personal på
båda
stadierna
tycker det
varit stökigt i
kapprum och
korridorer.


Eleverna ska vara trygga
med varandra
och de vuxna.
Alla ska känna
trivsel, trygghet
och respektera
varandra.



Regler för
kapprum och
korridorer har
skapats och
samtal sker med
eleverna/ barnen.



Sepember
månad och
sedan
uppföljning
under året.



Klasslärare.



Via skolans
trivselenkät.


Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

Att minska antalet fall av diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vi har rastvärdar som håller uppsikt enligt schema över eleverna/barnen och vad som sker på rasterna. Närvaro av personal i korridorer och kapprum i största möjliga mån där de kan upptäcka samt lösa konflikter omedelbart.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Klassläraren alternativt fritidshemmets personal är de primära kontaktpersonerna för
vårdnadshavare och elever/barn. Elevhälsans kontaktuppgifter finns på skolans hemsida. Det finns flera personer ur elevhälsan på skolan under dagtid som eleverna/barnen kan kontakta direkt.

Åtgärder vid behov

Om elev/barn kränkt annan elev/barn kan olika åtgärder vidtas. Om det sker informeras alltid vårdnadshavarna.

Åtgärder:

  • Rastrestriktion
  • Missad aktivitet
  • Kvarsittning
  • Språkbrukslapp hem
  • Rektor och lärare omhändertar föremål som stör eller utgör fara
  • Rektor kallar vårdnadshavare till samtal
  • Kontakt av skolpsykolog
  • Kontakt med BUP
  • Kontakt med socialtjänsten
  • Kontakt med polis

Personer barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/ elever om de behöver stöd och hjälp. I första hand skall klasslärare alternativt fritidspedagog kontaktas, i andra hand kan man konakta någon av nedanstående funktioner.

Ansvariga kontaktpersoner är:

  • Klasslärare, resp. elev/barns kontaktperson på fritids.
  • Rektor: Anna Skärin
  • Biträdande rektor: Petra Cronholm
  • Skolpsykolog: Helena Almén
  • Skolsköterska: Monica Pehrsson
  • Specialpedagog tal och språk: Britta Olsson
  • Speciallärare: Lena Stråhle, Gun Claesson
  • Specialpedagog F-3: Jeanette Johansson
  • Specialpedagog 4-6: Sandra Vogel
  • Skolkurator: Malin Kohls Josefsson

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade.
    Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt
    förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
    misstänks/anmäls/upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följ upp.

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen. (Barn- och utbildningsförvaltningen som sedan
    delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett del 2, utredning om
    kränkande behandling
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling/Dokumentationsmallar

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs
alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen
    som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras
    personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas
    omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det
    inträffade.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren
    så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån
    utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för
    medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt
    med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning
    från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till barn- och
utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.
Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön: Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion t.ex. buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsvariation: Med funktionsvariation menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder: Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.