Värnamo kommuns logotyp

Rydaholms skolas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skolans namn: Horda och Rydaholms skola
Rektor: Elvira Zahirovic

Upprättad datum: 8 september 2019

Utvärderas datum: 16 augusti 2020

Inledning

Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför
finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder.
I 3 kap. Diskrimineringslagen (2016:828) framgår det utbildningsanordnaren varje år ska
dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Dokumentet ska beskriva hur verksamheten arbetar för att upptäcka risker, samt innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra sexuella trakasserier, främja barn och elevers lika rättigheter möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning, samt de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra trakasserier.

Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1)

Enligt 6 kap. 8 § Skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Dokumentationen ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan.

Grunduppgifter

Barn- och utbildningsnämndens långsiktiga mål/vision

Skolan ska verka för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

Delaktighet och förankring

Samverkan med barn/elever har skett på följande sätt: Elevernas och barnens medverkan sker genom att de svarat på den centrala trivselenkäten och uppföljande enkät som ligger till grund för insatser och åtgärder i planen. Diskussioner förs i varje klass och fritidshem, då elever och barn får ge förslag på aktiviteter som motverkar trakasserier och kränkande behandling.Elevrådet involveras genom att klassrådens förslag går genom elevrådet till ansvariga för planen.

Samverkan med medarbetare har skett på följande sätt: Planen utvärderas av all pedagogisk personal i skolans systematiska kvalitetsarbete under vårtermnen. I början av höstterminen går all personal igenom den nya planen på ett arbetsplatsmöte.

Samverkan med vårdnadshavare sker på följande sätt: Vårdnadshavare involveras om planen i samband med samrådsmöten, då de har möjlighet att komma med synpunkter. Deras synpunkter beaktas och tas med under det kommande arbetet med
planen. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns på skolans hemsida.

Förankring av planen: Inför varje revision ska planen processas på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare).

I vår verksamhet sker detta genom:

  • Rektor ansvarar för att planen presenteras för all pedagogisk personal i början av höstterminen.
  • Elever och barn informeras av klasslärare och fritidspedagogeri början av läsåret.
  • Vårdnadshavare informeras på föräldramöte av nytt läsår av klasslärare.

Definitioner

Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 §3 och av Diskrimineringslagen (2008:567).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet §3 skollagen. Med
kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Diskriminering

Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks.
Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet och uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Definition av de sju diskrimineringsgrunderna, se bilaga 1

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan)

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller
en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet.

Uppföljning och utvärdering

Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en
redovisning av hur åtgärderna i föregående plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.

Utvärdering av föregående plan

Utvärdering har skett via de centrala trivselenketer som all elever i skolan samt barn på
fritidshemmet fått svara på. Utvärdering har även skett genom individuella barnsamtal med alla barn inskrivna på fritidshemmet.

Samverkan i utvärderingen av föregående plan

Samtliga elever i skolan samt barn på fritidshemmet genom den centrala trivselenkäten. Samtliga pedagoger, EHT och rektor.

Resultat av utvärderingen av föregående plan

Enligt enkäterna upplever eleverna att de känner sig trygga i skolan i Horda och Rydaholms skola samt på fritidshem. Resultatet visar även att fler elever på Horda skola upplever att de inte har någon vuxen att prata med. Elever på fritidshemmet upplever att de inte har lugn och ro under tiden de är på fritidshemmet.

Uppföljning och utvärdering av föregående plan

Planen ska följas upp via trivselenkäter med elever och genom barnsamtal med barnen i
fritdshemmet, som genomförs veckorna efter höstlovet. Planen utvärderas av all pedagogisk personal genom systematiskt kvalitetsarbete senast 31 augusti 2020. Ansvarig för utvärderingen är rektor/biträdande rektor.

Kartläggning och analys av orsaker

Metod/aktivitet för kartläggning

Kön:
Risk: Att elev blir olika behandlad beroende av vilket kön eleven har eller identifierar sig med.

Aktivitet: Elevenkät, observationer av raster. Under lektionen tas det upp genusperspektiv/könsroller etc. Elevråd där man belyder om alla behandlas lika.

Könsöverskridande identitet eller uttryck:

Risk: Att man inte får vara den man är.
Aktivitet: Diskussion om allas lika värde, filmer, värderingsövningar.

Etnisk tillhörighet:

Risk: Man blir inte accepterad för den etniska behörighet man känner.

Aktivitet: Värdegrundsarbete

Religion eller annan trosuppfattning:

Risk: Se ovan!

Funktionsnedsättning:

Risk: Att inte allt är lika tillgängligt för alla.

Aktivitet: Se över när-och lärmiljön och anpassa undervisning efter de behov som finns.

Sexuell läggning:

Risk: Att man blir särbehandlad utifrån den sexuella tillhörighet man känner.

Aktivitet: Samarbetsövningar och värderingsövningar.

Ålder:

Risk: Att man blir särbehandlad utifrån sin ålder.

Aktivitet: Fadderverksamhet

Resultat av kartläggningen

Rydaholms skola: Eleverna trivs i stort på skolan och känner sig stolta över den. Flertalet upplever att de har någon vuxen att prata med. Studieron på skolan har ökat genom det arbetet som gjorts på skolan.

Fritidshem: Barnen trivs i stort på fritidshemmet. Däremot vad det gäller studieron upplever de flesta elever att de inte har lugn och ro på fridishemmet.

Horda skola: Eleverna trivs i stort på skolan, men flertalet elever upplever att de inte har någon vuxen att prata med.

Analys av resultatet

Det är oroande att eleverna på Horda skola har inte någon vuxen att prata med och att eleverna på fritidshemmet upplever inte att de har studiero. Detta får vi arbeta vidare med genom att genomföra en fördjupad undersökning kring dessa situationer.

Aktiva åtgärder

Främjande och förebyggande åtgärder

Tydliggöra vad vårdnadshavare, elever och barn kan förvänta sig av skola och friidshem, även vad skola och fritidshem förväntar sig av vårdnadshavare, elever och barn. Alla ska känna sig lugna och trygga i skolan.

Främjande aktiviteter på enheten under kommande år

Långsiktiga lösningar som syftar till att stärka det fysiska, psykiska och sociala
välbefinnandet. Att förstärka det friska, det som man vet att alla mår bra av.

Projekt mer rörelse i skolan

Att främja likabehandling mellan elever och barn genom att:

  • Det finns ett gemensamt förhållningsätt och ett tydlig budskap från all personal på skolan att kränkningar inte accepteras
  • Direkta tillsägelser och ingripanden när misstanke om kränkningar elle trakasserier sker
  • All personal är goda förebilder i sitt uppträdande
  • Ta upp , medvetandegöra och diskutera de sju diskrimineringsgrunderna med elever och barn
  • Pedagoger utser lag/bordsplaceringar och gruppindelningar
  • Pedagoger finns alltid tillgängliga och vistas i elever/barns närhet på raster och vid
    utevistelser
  • Arbeta för att flickor och pojkar ska välja ämnen på elevens val och fritidsintressen utifrån intresse och vilja, inte efter vad som är typiskt för respektive kön

Främjande aktiviteter

Mål

Aktivitet


Tidsplan



Ansvarig


Uppföljning, utvärdering (hur, när)

Trygg skolmiljö

Klassrumsregler


Ordningsregler


Värdegrunds-arbete i samband med t.ex. FN-dagen, temadagar


I början av
höstterminen


Klasslärare,
fritids-
pedagoger



Trivselenkäten och
barnsamtal



Allas lika värde


Gemensamma
värdegrunds-veckor/dagar

I början av
höstterminen


EHT och alla
pedagoger


Efter
genomförd
aktivitet

Trygga raster

Rastvärdar


Personal i
omklädnings-rummet


Organiserade
rastaktiviteter


Under
läsåret


Pedagoger och
rastaktivitet-sansvarig

Trivselenkäten och
barnsamtal



Medbestämmande


Elever/barn
ska ha möjlighet
att påverka sin
vardag i skolan
och
fritidshemmet


Alla elever ges möjlighet
att påverka innehållet
och genomförandet av lektioner genom elevrådet som är en länk
mellan eleverna och
skolledningen.


Under
läsåret



Skolkurator, rektor,
klasslärare och
fritids-pedagoger



Anonym enkät
och barn
samtal på
fritidshemmet


Förebyggande åtgärder på enheten under kommande år

Att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller
hinder i lärandet. Minska konsekvenserna av uppmärksammade riskområden och kan riktas till alla elever men ändå ha ett specifikt fokusområde’

Antal anmälda kränkningar på enheten föregående läsår: Under föregående läsår hade vi 42 st anmälda kränkningar, varav 40 st som efter utredning bedömts som en
kränkning.


Nuläge



Mål



Åtgärd



Tidsplan



Ansvarig


Uppföljning, utvärdering (hur, när)

42
anmälningar
mot kränkande
behandlingar


Uppmärk-samma elever
som upplever
otrygghet

Frågor kring
trygghet och
trivsel på
utvecklings-samtal och
samtal på
fritidshemmet


Vid
utvecklings-samtal


Klasslärare



Efter genomfört
samtal



Eleverna
upplever att de
inte har lugn
och ro



Alla elever
ska uppleva
arbetsro i
klassrummet


Bestämda
platser i
klassrummet

Trivselregler

Gemensamma
aktiviteter för
att skapa en vi-känsla


Under läsåret



Alla pedagoger



Trivselenkäten
och barnsamtal


Elever
upplever att de
inte har någon
vuxen att prata
med


Alla elever
ska känna
sig trygga
med all
personal



Enskilda
samtal med
elever samt
tydliggöra
mentors roll



Under läsåret



Rektor och
trygghets-grupp
en



Trivselenkäten
och barnsamtal



Att upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Mål

På skolan ska all personal delta i ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.

Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Rastvärdsschema finns där flera vuxna är ute bland eleverna varje rast. Personal i
omklädningsrummet. Bussvakt finns vid skolskjutarnas hämtningstider

Personer barn/elever/vårdnadshavare kan vända sig till

All personal finns till för våra barn/elever om de behöver stöd och hjälp.
Ansvariga kontaktpersoner är: första hand kontktas klassläraren/fritidshemmets personal av elever/barn eller vårdnadshavare. Det finns personer ur elevhälsan som elever och barn kan kontakta direkt. Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever.

Det är all personals ansvar att:

  • När personal får kännedom om en händelse samtalar de med de inblandade.
    Dokumenterar händelsen på blankett del 1, anmälan om kränkande behandling.
  • Informera rektor om den kränkande behandlingen.
  • Reflektera över normer och värderingar som personal förmedlar genom sitt
    förhållningssätt.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
    misstänks/anmäls/upptäcks.
  • Bevaka att utredda fall, där jag som personal är berörd, följ upp.

Det är rektorns ansvar att:

  • Skicka anmälan till huvudmannen. (Barn- och utbildningsförvaltningen som sedan
    delger nämnden informationen)
  • Fördela ansvaret för vem som ska utreda händelsen, blankett del 2, utredning om
    kränkande behandling
  • Se till att relevanta åtgärder genomförs för att kränkningarna ska upphöra.
  • Se till att händelsen följs upp, blankett del 3, uppföljning och utvärdering
  • Ansvar för att del 2 och del 3 i utredningen skickas till huvudmannen

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/ Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling/Dokumentationsmallar

Rutin när medarbetare har blivit anmäld för kränkning

Anmälan sker på samma blanketter som när kränkningen sker elev/elev. Utredningen görs
alltid av någon person på barn- och utbildningsförvaltningen.

  • Vid anmälan till ansvarig chef anmäler denne till barn- och utbildningsförvaltningen
    som ansvarar för att en utredning genomförs (vid behov konsulteras
    personalavdelningen).
  • Vid anmälan till barn- och utbildningsförvaltningen skall ansvarig chef kontaktas
    omgående.
  • Ansvarig chef beslutar om vilka personer i verksamheten som ska informeras om det
    inträffade.
  • Skyddsombud/facklig förtroendeman informeras.
  • Den fackliga organisationen har möjlighet att närvara vid samtalen om medarbetaren
    så önskar.
  • Ansvarig för utredningen samtalar med berörda, samlar in fakta och lämnar förslag till åtgärder.
  • Förvaltningschefen fattar beslut i samråd med ansvarig chef om åtgärder utifrån
    utredningens resultat.
  • Ansvarig chef samtalar med medarbetaren och kartlägger behov av personligt stöd.
  • Individuell plan för medarbetaren arbetas fram utifrån utredningens resultat.
  • Ansvarig chef följer upp och utvärderar den utarbetade individuella planen för
    medarbetaren.
  • Finns allvarlig misstanke mot enskild personal ska berörd chef omedelbart ta kontakt
    med förvaltningschef/personalavdelning för att diskutera en eventuell avstängning
    från arbetet. Beslut om avstängning fattas av förvaltningschefen.

Blanketter som ska användas vid dokumentation av kränkning finns på Nettan/
Dokumentarkiv BUF/G. Åtgärder mot kränkande behandling

Rutiner för dokumentation

Anmälan, utredning och uppföljning blanketter del 1 - 3, skickas i original till barn- och
utbildningsförvaltningen som diarieför dokumentationen och delger huvudmannen.
Anmälan, del 1, skickas direkt vid uppmärksammad händelse. Del 2 och 3 i direkt anslutning till att de upprättats. För enskild elev dokumenteras även händelsen i PMO.

Bilaga 1

Diskrimineringsgrunder

Kön: Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transsexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.

Könsöverskridande identitet och uttryck: Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Etnisk tillhörighet: Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Religion eller annan trosuppfattning: Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämförbara med religion t.ex. buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen.

Funktionsvariation: Med funktionsvariation menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning: Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv.

Ålder: Skydd mot åldersdiskriminering omfattas alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang.