För myndigheter

Här finns information som riktar sig till myndigheter när det gäller ställföreträdarskap och överförmyndarnämndens roll och funktion.

Checklista för ställföreträdarskap

Här är en checklista för dig som i ditt yrke anmäler behov av godmanskap eller förvaltarskap. Checklistan innehåller punkter som både du och huvudmannen bör känna till innan du anmäler behov av god man.

• Godmanskap är frivilligt. Vill personen inte ha god man kan överförmyndaren inte ansöka om det. Om personen däremot skriver på anmälan är detta att betrakta som en ansökan och ska skickas direkt in till Jönköpings tingsrätt.
• För att göra en bedömning om överförmyndarnämnden ska ansöka om god man/förvaltare krävs ett läkarintyg som visar att personen anmälan gäller har en kognitiv funktionsnedsättning. Om du som anmäler inte kan ordna ett läkarintyg vill nämnden veta vilken vårdcentral personen är skriven på.
  
• Språk-, syn- och hörselnedsättning kan inte ensamt ligga till grund för godmanskap.
  
• En god man ska inte utses då huvudmannens behov kan lösas på ett mindre ingripande sätt, till exempel hjälp av anhöriga, fullmakt, banktjänster eller insatser som står under socialtjänstlagen.
  
• Vanliga ingripande åtgärder som domstolarna anser kan ersätta god man är kontakt med budget- och skuldrådgivare och myndigheters egen serviceskyldighet.
  
• En god man/förvaltare har en samordnande roll, han eller hon ska inte själv sköta om och vårda huvudmannen.
  
• Huvudmannen ska vara medveten om och förstå att han eller hon kan behöva betala arvode till sin gode man/förvaltare.
  
• Godmanskap bygger på samförstånd mellan huvudman och god man. Om personen i fråga har ett aktivt missbruk är överförmyndarens bedömning att godmanskap inte är tillräckligt. Behövs en ställföreträdare är i så fall förvaltare aktuellt.
  
• Personen anmälan avser får gärna ge önskemål om att en specifik person ska utses som god man. Överförmyndarenheten gör dock alltid en självständig lämplighetsprövning om vem som bör utses som god man. Föreslagna personer genomgår samma kontroller.

Ansökan om godmanskap

Enligt 5 § förmyndarskapsförordningen ska överförmyndaren, om denne får reda på att ett godmanskap behövs, ansöka om detta hos tingsrätten. När överförmyndarnämnden tar emot en anmälan om godmanskap eller förvaltarskap utreder överförmyndarnämnden behovet av godmanskap eller förvaltarskap.

Den medicinska bedömningen sker utifrån medicinsk utredning i form av läkarintyg. Behovsbedömningen och möjlighet till alternativa insatser baseras dels på uppgifter från huvudman och de runt denna, dels på social utredning.

Vad händer när anmälan avskrivs?

För det fall att överförmyndarnämnden inte kan utreda behovet, eller det för överförmyndaren står klart att ställföreträdarskap inte kan anordnas, kommer överförmyndarnämnden inte att ansöka om godmanskap hos tingsrätten. Resultatet blir då att anmälan avskrivs.

Ett sådant beslut kan inte överklagas men äger inte heller någon rättskraft. Detta betyder att avskrivandebeslutet inte hindrar att huvudmannen själv, eller att dennes anhöriga, gör en egen ansökan eller att en ny anmälan lämnas in om det tillkommer nya omständigheter.

Klagomål på ställföreträdare

Klagomål på ställföreträdare meddelas till överförmyndarenheten. Ställföreträdaren kommer beredas tillfälle att yttra sig över det inkomna klagomålet och anföra sin inställning till detta. Om ställföreträdaren meddelar att denne inte längre är intresserad av uppdraget kommer överförmyndarnämnden söka hitta en ny ställföreträdare.

Den tidigare ställföreträdaren kvarstår till en ny hittats. För det fall att klagomålet är av allvarlig art och kan riskera skada den aktuella huvudmannen kan beslut om omedelbart entledigande fattas i enlighet med 11 kap 20§ 2 st Föräldrabalken.

För det fall att ställföreträdaren bestrider klagomålet och vill kvarstå inleder överförmyndarnämnden en utredning för att avgöra huruvida rekvisiten enligt 11 kap 20§ Föräldrabalken är uppfyllda och ställföreträdaren ska entledigas. Om så är fallet är processen liknande den som beskrivits ovan, i annat fall avslår nämnden begäran om byte av ställföreträdare.

De juridiska kraven för godmanskap

De villkor som måste vara uppfyllda för att någon ska kunna bli utsedd till god man regleras i 11 kapitel 4 § i Föräldrabalken.

Godmanskapet bygger på fyra krav eller villkor, här förenklat uttryckta, som alla måste föreligga samtidigt:

• Hjälpbehov
• Föranlett av sjukdom eller psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknade förhållande
• Inte går att avhjälpa med någon mindre ingripande åtgärd
• Slutligen ska huvudmannen om dennes tillstånd tillåter samtycka till godmanskapet.

För den juridska ordalydelsen, se 11 kap 4 § Föräldrabalken. Se länken nedan.

Läs mer om kraven som måste vara uppfyllda i 11 kap 4 § Föräldrabalken Länk till annan webbplats.

Behov av hjälp

Vad gäller hjälpbehovet är detta rättframt. Detta ska vara kopplat till de tre delarna av godmanskapet, bevaka rätt, förvalta egendom eller sörja för person. Exempel är hjälp med att betala räkningar eller söka insatser.

Värt att notera är att övriga omständigheter, till exempel att huvudmannen bor i en ostädad lägenhet eller att denne har andra hjälpbehov som varken är kopplade till hjälpbehovet eller symptomatiskt för sjukdomsbilden, helt saknar relevans för godmanskapsbedömningen.

Sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd

Villkor föranlett av sjukdom eller psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknade förhållande. Rekvisitet är ett orsakanderekvisit. Tanken bakom lagstiftningen om godmanskap vilar på att det enbart är i särskilda fall som en individs hjälpbehov ska tillgodoses genom godmanskap, i övriga fall ska hjälpbehovet tillgodoses genom alternativa insatser, till exempel genom åtgärder på sociallagstiftningens område.

Det är enbart i de fall som huvudmannens nedsättning innebär att denne får svårigheter att föra sin egen talan som godmanskap kan bli aktuellt. Med andra ord krävs en kognitiv nedsättning för att godmanskap ska kunna aktualiseras. Denna linje har fastställts i praxis i både NJA 2018 s. 825 p. 6 och i NJA 2022 s. 623 p. 12. Detta gäller oavsett vilken grund som åberopas för godmanskap.

Om det behövs

'Om det behövs' tar sikte på att godmanskap enbart ska anordnas i situationer där inga andra mindre ingripande åtgärder finns tillgängliga. Godmanskapet innebär en mycket allvarlig inskränkning för den enskilde, även om denne har kvar sin rättshandlingskapacitet.

Åtgärder som anhörigbehörighet, budget- och skuldrådgivning, konto för egna medel, kontaktperson, case manager och så vidare, är samtliga åtgärder som bedöms som mindre ingripande och äger således företräde framför godmanskapet.

Innan godmanskap kan bli aktuellt krävs det därför att dessa åtgärder testats eller att det framgår att dessa åtgärder inte lämpligen kan testas för att godmanskap ska vara aktuellt.

De juridiska kraven på förvaltarskap

Läs om kraven för förvaltarskap i 11 kap 7 § Föräldrabalken. Länk till annan webbplats.

Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 § är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.

För förvaltarskap krävs alltså, utöver kraven för godmanskap, att en person är ur stånd att vårda sig eller sin ekonomi. Begreppet ur stånd definieras vare sig i förarbeten eller lagtext, men har varit uppe för diskussion i ett antal rättsfall.

Vad som från praxis går att utläsa från begreppet är att huvudmannen mer aktivt vidtar åtgärder som riskerar medför skada för denne, se t.ex. HovR 3053-21 ÖÄ angående denna bedömningen. Risken för skada måste dessutom vara konkretiserad, inte hypotetisk, och grunda sig i huvudmannens faktiska beteende.