När vattnet försvinner ställs hela verksamheten på prov

Vad händer om det plötsligt inte kommer något vatten ur kranarna? Under torsdagen den 24 september fick flera av Värnamo kommuns verksamheter testa just det.

I den kommunövergripande nödvattenövningen GERT övade verksamheterna på att hantera ett omfattande vattenavbrott – från matlagning och omsorg till kommunikation, hygien och nödvattendistribution.

Övningen genomfördes på flera platser i kommunen under dagen. Scenariot var enkelt men konsekvenserna stora: vattnet stängs av och verksamheterna måste fortsätta fungera.

– Det är lätt att tänka att vatten framför allt handlar om att kunna dricka och laga mat. Men när vi tar bort vattnet ur vardagen märker vi snabbt hur många andra funktioner som påverkas. Toaletter, hygien, städning, matlagning och en mängd andra delar av verksamheten är beroende av vatten, säger Erik Stövring-Nielsen, säkerhetssamordnare och övningsledare.

Nödvatten ska prioriteras

Vid ett större vattenavbrott kan kommunen behöva distribuera nödvatten till platser där behovet är särskilt stort. Till skillnad från reservvatten, som kan innebära att hela eller delar av den ordinarie vattenförsörjningen upprätthålls, innebär nödvatten att vatten körs ut exempelvis med tankar till berörda platser. Mängden är begränsad och behöver därför prioriteras.

Under övningen började tekniska förvaltningen distribuera nödvatten till flera platser i kommunen, bland annat Rörestorpsgården, Stadshuset, Apladalsskolan, Gummifabriken, Linneberg, Mossleskolan och Finnvedens gymnasium.

Samtidigt tränade verksamheterna på hur de skulle använda det vatten som fanns tillgängligt och vilka delar av verksamheten som måste prioriteras.

Mer än bara ett glas vatten

Ett vattenavbrott påverkar snabbt många olika delar av en verksamhet.

På en förskola eller skola handlar det exempelvis inte bara om att barn och elever behöver kunna dricka. Personal behöver kunna tvätta händerna, toaletter behöver fungera och verksamheten behöver kunna hantera hygien och mat.

I ett kök blir situationen ännu mer konkret. Vatten behövs i matlagningen, men också för rengöring och hygien. Det innebär att frågan snabbt blir: Vad kan vi fortsätta göra – och vad måste vi hitta en annan lösning för?

Inom omsorgen kan vattenbrist få stora konsekvenser för personlig hygien, toalettbesök och andra delar av det dagliga omhändertagandet.

Och ett av de problem som kanske inte är det första man tänker på är just avloppet. Om det inte finns vatten går det inte att spola toaletter som vanligt. Fortsatt användning kan dessutom leda till problem i avloppssystemet. Därför behöver även toaletter och hantering av sanitärt avfall finnas med i planeringen vid ett längre vattenavbrott.

Några saker som snabbt blir problem utan vatten

• Toaletter: Det går inte att spola som vanligt och alternativa lösningar kan behövas.
• Handhygien: Handtvätt blir svårare, vilket påverkar både hygien och smittförebyggande arbete.
• Matlagning: Kök behöver vatten både till matlagning och rengöring.
• Disk och rengöring: Många verksamheter är beroende av vatten för att kunna hålla lokaler och utrustning rena.
• Omsorg: Personlig hygien och omvårdnad behöver kunna genomföras även när vatten saknas.
• Avlopp och avfall: När toaletter och avloppssystem inte fungerar som vanligt uppstår snabbt behov av alternativa lösningar.
• Arbetsmiljö: Personalen behöver kunna arbeta på ett hygieniskt och säkert sätt även under störningen.

Kommunikation är också en viktig del

En stor del av övningen handlade därför inte om själva vattnet, utan om hur kommunen ska fungera när något så grundläggande plötsligt inte fungerar.

Kommunledningsförvaltningens kommunikationsfunktion och trygghets- och säkerhetsenheten övade bland annat på informationshantering, intern och extern kommunikation och dokumentation.

– Vid en större samhällsstörning räcker det inte att vi har en plan för hur vattnet ska distribueras. Vi måste också kunna kommunicera snabbt, tydligt och samordnat. Medarbetare, invånare, verksamheter och andra aktörer behöver veta vad som händer, vad de ska göra och varför vi prioriterar som vi gör, säger Annette Petersson, kriskommunikationsansvarig och biträdande övningsledare.

En övning för att hitta det som behöver bli bättre

Syftet med GERT var inte att visa att allt redan fungerar perfekt. Tvärtom är en viktig del av en övning att upptäcka sådant som behöver utvecklas innan en verklig händelse inträffar.

Under dagen fick verksamheterna därför träna på roller och ansvar, samverkan, nödvattenhantering, hygien, arbetsmiljö och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet.

– Det är precis därför vi övar. Det vi upptäcker under en övning kan vi göra något åt. Det är betydligt bättre att hitta frågetecknen när vi övar än första gången vi står inför ett verkligt vattenavbrott, säger Erik Stövring-Nielsen.

Övningen avslutades med en gemensam utvärdering där representanter från de deltagande verksamheterna samlade erfarenheter och identifierade förbättringsområden.

För Värnamo kommun är nödvattenövningen en del av arbetet med att stärka kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet även när vardagens grundläggande funktioner utsätts för en allvarlig störning.