Digitalt kulturarv
Gummiidustri, mekaniska verkstäder och möbeltillverkning
Gummiindustrier, mekaniska verkstäder och möbeltillverkning utvecklades under slutet av 1800-talet och 1900-talet som viktiga näringar och förutsättningar för ett modernare samtida samhälle.
Gummiindustri
Värnamo Gummifabrik
Tillverkning av gummi uppstod på 1800-talet och utvecklades under 1900-talet. Verksamheten bestod av produkter i naturgummi och syntetiskt gummi. I tillverkningen ingick vulkanisering som innebär att gummit blev elastiskt och mer hållbart. Produkter av gummi användandes både i industrin och för privat konsumtion.
Verksamheten i Värnamo Gummifabrik startade 1919 i en fabrikslokal vid Jönköpingsvägen, Värnamo. År 1927 bildade fabrikören Carl Gislow och Mauritz Berlin Värnamo Gummifabrik AB. Produktionen var tidigt inriktad på gummidäck till vagnar, traktorer och cyklar. Företagets placering intill järnvägen och järnvägsstationen var effektivt för transporter av gods och varor. Från 1940-talet tillverkade företaget vulkade produkter som slangar, listor, dukar, profiler och plattor. Företaget blev den största leverantören av gummidäck i Sverige. Verksamheten fortsatte att gå bra och 1950 hade antalet över 900 anställda.
Fabriken byggdes ut och verksamheten moderniserades av disponenten Gösta Ödmann. Företaget tillverkade olika gummiprodukter som cykeldäck, slangar, gummiskor och stövlar, gummi till parkettgolv, gummerade vävnader för skyddskläder och tekniska gummidetaljer.
Gummifabriken och Värnamo stad startade på 1950-talet Sveriges första verkstadsskola. Företaget tillverkade även ishockeypuckar som användes i Ishockey-VM. 1980 såldes verksamheten till Trelleborgskoncernen. Tillverkning av gummilister och gummidukar till industrin blev en stor framgång både på den svenska och den internationella marknaden.
År 2006 upphörde verksamheten i Värnamo gummifabrik. Orsakerna berodde på större omkostnader samt en ökad konkurrens och billigare produkter från utlandet. En del av produktionen finns kvar på Norregårds fabrik, Värnamo.
Mekaniska verkstäder
Det industriella genombrottet av mekaniska verkstäder i Värnamo ägde rum under de sista decennierna på 1800-talet. Mekaniska verkstäder använde både ny teknik och maskiner i sitt verkstadsarbete. Det var främst företag med tillverkning av mekaniska maskiner till andra företag. De första mekaniska verkstäderna drevs med energi från vattenkraft och placerades nära vattendrag. Men vid sekelskiftet 1900 hade de flesta företagen övergått till att drivas med ångkraft eller turbiner.
Företagen tillverkade även produkter och varor till handeln och privat konsumtion. Senare tillverkades även mindre maskindelar och komponenter till industrin. Mekaniska verkstäder och verkstadsarbetare i Värnamo utvecklade teknik och innovationer för produkter av hög kvalitet och hållbarhet. Flera av företagen expanderade utanför Värnamo och tillverkade produkter som exporterades utanför Sverige. I Värnamo utvecklades ett stort antal mekaniska verkstäder. Flera blev både framstående och ledande inom olika branscher.
- Malmstens Mekaniska Verkstad. Företaget bildades på 1890-talet av Magnus Malmsten. Företaget var det första i trakten som drevs med elektricitet. Tillverkningen bestod av svarvar, kipphyvlar, borrmaskiner och fräsmaskiner.
- Jochnick & Norrman AB Mekaniska Verkstad. Företaget bildades 1910 av Harald Jochnick och Erik Norrman i Värnamo. Tillverkningen bestod av komponenter till industrin som kullager och olika maskiner, kipphyvlar, kylmaskiner, vägvältar och svarvar. Från den mekaniska verkstaden utvecklades senare tillverkning av rör, Jochnicks Rör.
- Sandéns Mekaniska Verkstad AB, SAJO Maskin AB bildades 1916 av Oskar Sandén och Robert Johansson. Tillverkningen av kallsågar, hyvlar, borrmaskiner och fräsmaskiner blev framgångsrika produkter. Företaget exporterade sina produkter till större delen av världen.
- Svenska Maskinaffären AB bildades på 1910-talet av J. A. Niklasson. Tillverkningen bestod av komponenter och verktyg till industrin, båtmotorer och maskiner. Företaget ägs sedan 1993 av Ravema AB.
- Värnamo Maskinen AB bildades av 1917 av John Källberg och bröderna Arvid, Gunnar och Hjalmar Larsson. Tillverkningen bestod av spikmaskiner, fräsmaskiner och hyvlar.
- Hörle Tråd- och Formstiftsfabrik bildades 1917 av Johan E. Pettersson. Tillverkningen bestod av produkter i järntråd och ståltråd som trådspik, taggtråd, järntråd och bandjärn. Verksamheten pågår numera under namnet Hörle Wire.
Möbelindustrier
Värnamo har sedan slutet av 1800-talet haft en central roll i svensk och småländsk möbelproduktion. I västra Småland fanns en av Sveriges äldsta och ledande regioner av både stora och mindre företag och blev även en viktig del i den regionala identiteten. Hantverk och hemslöjd utvecklades till saluslöjd och försäljning av varor. Under 1800-talet blev även snickerier och andra hantverk viktiga, där pinnstolen blev en karakteristisk produkt för Värnamo. Produktionen utmärktes av hög kvalitet och kompetens.
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet startade flera företag tillverkning av möbler både i Värnamo och på landsbygden. I världsutställningen i Antwerpen 1894 fick Wernamo Möbelfabrik, Lundbergs möbelfabrik stor uppmärksamhet. Möbelfabriker utvecklades i Värnamo, Rydaholm, Bor, Gällaryd och Horda. I Värnamo stad fanns som mest ett fyrtiotal möbelföretag, med allt från några få till ett par hundra personer anställda. Några av de mest framstående företagen var Möbelfabriken Haga, Möbelfabriken Göta, Rydaholms möbelfabrik, Lindström och söner, Frans Magnussons möbelfabrik, Möbelfabriken Björken, och Horda Möbelfabrik.
Produkterna från möbelfirmorna fanns i många svenska hem, även utanför Värnamo och Småland. Tillverkningen bestod främst av pinnstolar, byråer, skåp och matsalsmöbler. Senare ändrade företagen även inriktning till produktion av bokhyllor, soffor, fåtöljer och olika inredningar i trä. Möbelindustrin i Värnamo utvecklades och expanderade till mitten av 1900-talet. Men därefter följde en nedgång i ekonomin för en stor andel av företagen som innebar att verksamheten lades ned. Orsakerna berodde på större omkostnader, automatisering av tillverkningen och en ökad import av billiga produkter som var anpassade till internationella marknader.
Bruno Mathsson Center i Värnamo, med utställning och arrangemang kring 1900-talets är ett av de mest inflytelserika svenska möbeldesigner. Traditionen förs även vidare av Källemo. Vandalorum är en viktig mötesplats för konst och design, även med internationella mått.
Mötesplats Möbelbygd
Mötesplats Möbelbygd är ett webbplatsprojekt som till betydande del bygger på boken "Från pinnar till Concrete - Möbeltillverkningen i Värnamobygden" (2013). På webbplatsen kan du läsa mer om möbeltillverkningen ur ett historiskt perspektiv.
