Mat i förskola, skola

Mat- och måltidspolicyn ligger till grund för alla måltider som vi serverar i våra förskolor och skolor. Den är styrande för de som tillagar måltider. Måltiderna som serveras i våra verksamheter ska därför:

• spegla synen på matens betydelse för människors välbefinnande och lägga en grund för god hälsa
• smaka gott och bygga på kända mattraditioner med utrymme för att våga pröva nytt
• stimulera sociala relationer och erbjuda positiva matupplevelser
• tillagas och levereras enligt principerna för varmhållen mat
• presenteras och serveras på ett trevligt sätt i trivsam miljö
• bygga på säker hantering av livsmedel enligt myndigheters krav och med fungerande egenkontroll enligt kommunens riktlinjer
• bestå av råvaror producerade efter miljömässiga och etiska principer med fokus på långsiktighet, ett hållbart samhälle och människovärde
• vara naturliga moment i lärandet inom skolans olika stadier och inom omsorgen av äldre och funktionshindrade

Läs hela Mat- och måltidspolicyn Länk till annan webbplats.

Närproducerat innebär lokalt eller regionalt producerade livsmedel av svenska råvaror. Lokalt innebär en omkrets av 10 mil från Värnamo och regionalt en omkrets av 20 mil från Värnamo.

Här följer exempel på produktgrupper som är närproducerade:

• Ekologiskt nötkött, nötkött och griskött köps från Hamra Håkansgård, Dackebygdens kött och Ulås lamm & gris.
• Färska ägg köps från lokal producent Toftanäs AB och äggen är från frigående höns.
• Mjölk och ost är från lokala och regionala producenter tillverkade av svensk råvara. Mjölken samt vissa mejeriprodukter är KRAV märkta.
• Färskt mjukt bröd köps från Östras bröd i Halmstad. Brödet är producerat av svensk lokal råvara.
• Potatis- och potatisprodukter är lokalt odlade och köps från Hembergs frukt och grönt i Halmstad. Därifrån köps även frukt och grönsaker som köps efter säsong. Produkterna är idag i största möjligaste mån producerade lokalt eller regionalt. En del råvaror är dessutom ekologiskt märkta.

Svenskt innebär livsmedel som är producerade i Sverige av svensk råvara.

Här följer exempel på produktgrupper som är av svensk råvara:

• Nötkött, fläskkött, lamm, chark, höna, kalkon och kyckling är av svensk råvara.
• När hel och halvfabrikat används består även dessa av svensk råvara.

Ekologiskt avser flera miljömärkningar som till exempel EU-ekologiskt, KRAV, MSC och ASC.

I den ekologiska odlingen får man inte använda konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. Vissa naturligt förekommande ämnen får dock användas som bekämpningsmedel. Fodret till djuren ska vara ekologiskt och till största delen odlat på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vara utomhus och får utlopp för sina naturliga beteenden. Antibiotika får bara användas när djuren är sjuka. Man får inte använda genetiskt modifierade organismer.

Här följer exempel på produktgrupper som är av ekologisk råvara:

• Både färsk och fryst fisk är miljömärkta med MSC. Odlad färsk och fryst lax är miljömärkta med ASC.
• Mjöl och gryn är KRAV märkta och till största delen av svensk råvara likaså pastaprodukterna.
• Mjölken samt vissa mejeriprodukter är KRAV märkta.

Under 2018 beslutade vi om en prioriteringsordning för upphandling av livsmedel i Värnamo kommun. Kommunens verksamheter ska köpa livsmedel som i första hand ska vara närproducerade, svenska och ekologiska. Tillsammans utgör de vad kommunen kallar för hållbara livsmedel.

Vi arbetar utifrån tanken om att måltiderna som serveras ska produceras på ett hållbart sätt. Detta innebär att måltiderna ska var lagade på hållbara livsmedel, främja ett gott klimat och goda matvanor. Ett sätt att göra detta är att öka andelen vegetariska rätter för de som önskar detta. Därför serveras det idag vegetariska alternativ som möjligt i skolan.

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs bort. Matsvinnet är ett globalt problem som påverkar både miljö (energi, vatten och mark) och samhällsekonomi, helt i onödan. Den dyraste måltiden är den som inte äts upp.

Regeringen har antagit FN:s mål om att halvera matsvinnet till år 2030. Under 2019 planerar Livsmedelsverket att kartlägga matsvinnet i offentliga måltidsverksamheter på nationell nivå och ge kommuner möjlighet att jämföra sig med andra.

Vad gör Värnamo kommun?

2016 började Måltidsservice mäta hur mycket mat som slängs i våra skol- och omsorgsrestauranger. Det vi har mätt är den mat som slängts från matgästernas tallrikar samt maten i serveringarna som måste slängas på grund av gällande hygienkrav. Måltidsservice har minskat sitt matsvinn från 15% till 10% under dessa fyra år.

Servicenämnden har satt ett mål att matsvinnet ska minska till 9,8% år till 2022. För att nå dit har måltidsservice tagit fram en rad åtgärder som till exempel att inköpen planeras mer nogsamt och att råvaror som köps in också används. Interna system används för att följa upp statistik över beställda samt avbeställda portioner, detta för att kunna förfina planeringen av tillagade måltider.

Personalen lagar mer mat efter hand vilket innebär att man sprider ut matlagningen över tid. Använder mindre serveringskärl under slutet av serveringen vilket innebär att personalen fyller på oftare istället för att ställa fram allt på en gång. Matsvinnet påverkas också av måltidsmiljön; en lugn och trivsam miljö i restaurangen gör att matgästen sitter kvar och äter upp maten. Matsvinn är inte en isolerad fråga som bara gäller för måltidsservice och tillsammans med övriga förvaltningar ska arbetet med att minska matsvinnet hanteras gemensamt. Personalen i köken väger och mäter matsvinnet varje dag sedan 2018.

Läs om matsvinn på Livsmedelsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Läs om matsvinn på jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats.