Misstanke om barn som far illa

Hur gör jag en orosanmälan?

En orosanmälan gör du till socialtjänsten, antingen via e-tjänst, telefon eller genom att skicka in ett brev via post.

Orosanmälan via e-tjänst

E-tjänst hanterar vi enbart under kontorstid, måndag till fredag 8.00-15.00.

Orosanmälan via telefon

• Under våra öppettider kan du ringa Kontaktcenter, 0370-37 70 00. Måndag-torsdag 7.30-16.30, Fredagar 7.30-15.30
  
• Vid akut hjälp utanför våra öppettider kan du nå socialjouren via 112.

Orosanmälan via post

Adress för att skicka in orosanmälan via post:

Medborgarförvaltningen
Värnamo kommun
331 83 Värnamo

Om du är osäker på om du ska göra en orosanmälan finns det alltid möjlighet att rådfråga personal på socialtjänsten.

Vill du vara anonym?

Vill du vara anonym ska du inte uppge ditt namn, varken när du ringer eller skickar ett brev. Om du uppger ditt namn kan vi inte behandla din anmälan som anonym.

Hjälp från kommunen

När socialtjänsten fått information om misstanke om barn som far illa görs en bedömning om barnet eller ungdomen kan vara i behov av hjälp. Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda situationen och vad det bästa för barnet och dess familj är. För att kunna bedöma behov av stöd samarbetar vi med individen och familjen, samt med viktiga personer runt dessa. Det kan exempelvis handla om skola, sjukvård eller anhöriga.

Vi försöker alltid att samarbeta med familjen för att kunna reda ut problemen och det vanligaste är att vi gemensamt kommer överens om vilket stöd som passar bäst.

Ibland är situationen kring ett barn eller en ungdom så allvarlig att hen inte kan bo kvar hemma, utan behöver bo någon annanstans. Det kan handla om en kortare eller längre period. En så kallad placering kan ske i samförstånd med familjen, men om omständigheterna är av mycket allvarlig karaktär och familjen inte samtycker till placering, kan det ske med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Målet med alla våra insatser är att barnet eller ungdomens behov ska tillgodoses i hemmet och att familjen på sikt ska klara sig utan stöd från socialtjänsten.