Miljöskydd inom lantbruk

Verksamheten på ett lantbruk regleras av en mängd regler. Syftet med reglerna är att bevara djurens hälsa, öka livsmedelssäkerheten och minska jordbrukets negativa miljöpåverkan.

Förbättringsarbete och åtgärdsplan

På samtliga gårdar bör miljö- och hälsorisker utvärderas och vid behov förbättras. För att bedöma gårdens miljö- och hälsorisker upprättas lämpligen en åtgärdsplan inom områdena kemiska produkter inklusive bekämpningsmedel, dieselcisterner, gödselhantering och avfallshantering.

Egenkontroll

Anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter ska utöva en egenkontroll. Egenkontrollen syftar till att varje verksamhet som kan ha miljöpåverkan ska bedriva ett aktivt och förebyggande arbete för att kontrollera så att ingen onödig miljöpåverkan sker.

Tillsynen om hur gällande lagstiftningar angående miljöskyddet inom lantbruket efterlevs görs av djurskyddsinspektörerna på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Avfall

Huvudregeln är att allt avfall ska omhändertas och att inget ska deponeras eller brännas på gården. Hushållsavfall samlas in av kommunen och övrigt avfall ska lämnas till Stomsjö för omhändertagande. Farligt avfall behandlas enligt speciella regler.

Farligt avfall

Avfallsförordningen reglerar vad som räknas som farligt avfall och hur det ska tas om hand. Farligt avfall är ett avfall som på grund av sina kemiska egenskaper inte får hanteras som vanligt hushålls och industriavfall.

Exempel på farligt avfall är spillolja, oljefilter, lösningsmedel, lack och färgrester, rester av bekämpningsmedel och veterinärmedicinska preparat, förpackningar med rester av farligt avfall och tungmetallhaltiga varor som batterier och lysrör.

Läs mer om hanteringen av farligt avfall på sidan Farligt avfall

Oljecisterner

Oljeutsläpp kan ställa till stora problem om oljan kommer ut i mark eller vatten. Det är den som äger en cistern till exempel en villaoljetank eller en så kallad farmartank på ett lantbruk, som är ansvarig för att hantering och lagring sker på rätt sätt.

Mer information om oljecisterner finns på sidan Oljecisterner

Gödselhantering

Lagringstid och lagringsvolym

Lagringsutrymmen för gödsel och urin ska ha en volym som motsvarar den längsta tid under vilken gödsel inte bör spridas. Rätt lagringskapacitet innebär möjligheter att kunna sprida stallgödsel vid de tidpunkterna när läckagerisken är låg.

För gårdar i Värnamo kommun gäller krav på 6-10 månaders lagringskapacitet beroende på djurslag och antal djur.

Djurägaren måste tillse att stallgödseln lagras i täta utrymmen så att inte yt- eller grundvatten förorenas. Även regnvatten från gödselplattor och rastgårdar ska omhändertas.
Det finns även särskilda bestämmelser vad avser ammoniakförlusterna från stallgödseln. Flytgödselbehållare och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Påfyllningen ska ske under täckning.

Spridning av stallgödsel

Det är viktigt med balans mellan hur många djur som finns på gården och hur mycket mark som stallgödseln kan spridas på. Regler om djurtäthet, spridningsareal och spridning av stallgödsel syftar till att minska riskerna för oavsiktliga växtnäringsförluster till såväl luft, mark som vatten.

Det är förbjudet att sprida gödsel mellan 1 december - 28 februari om inte nedbrukning kan ske samma dag. Gödsel bör inte heller spridas på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller djupt tjälad mark. Det är miljö- och stadsbyggnadsnämnden som beslutar om dispens från förbudet att sprida gödsel.

Kemiska produkter

Exempel på kemiska produkter är bekämpningsmedel, vissa gödselmedel, målarfärger, lösningsmedel, limmer, oljor och rengöringsmedel med mera.

För dessa produkter ska det finnas säkerhetsdatablad vilka fås av försäljaren av produkterna. Kemiska produkter ska förvaras åtskilda från foder och livsmedel. Produkterna bör vara inlåsta för att förhindra att obehöriga kommer i kontakt med produkterna. Bekämpningsmedel klass 1 ska alltid förvaras i ett låst utrymme. Utrymmet ska vara utan golvbrunn och golvet ska vara tätt och slätt.

För att få använda bekämpningsmedel i klass 2L krävs kunskapsbevis. För att få kunskapsbevis ska man ha fyllt 18 år och klarat av sprutförarutbildning. Beträffande medel i klass 1 krävs, förutom sprutförarutbildning, ett särskilt tillstånd. För att få det särskilda tillståndet krävs praktik och ansökan görs hos länsstyrelsen. Klass 1 tillståndet krävs för att få köpa och hantera klass 1 medel. Både klass 1 tillståndet och kunskapsbeviset för klass 2L ska förnyas vart femte år.

Dokumentation

Alla som sprider bekämpningsmedel av klass 1 eller 2 måste redovisa vilka medel och vilken dos som använts samt tidpunkt för spridningen. Dessutom ska vind och väderleksförhållanden, skyddsavstånd och övriga försiktighetsmått som vidtagits dokumenteras. Detta görs i en sprutjournal av den som utför bekämpningen. Dokumentationen måste sparas 3 år.

Det här var kanske det du letade efter?

Hjälpte sidan dig?

Tack för att du hjälper oss förbättra webbplatsen!


Hur kan vi göra informationen bättre för dig? Webbadress till sidan bifogas i meddelandet.

Senast ändrad 25 februari 2022