Kompostering av hushållsavfall

Börja kompostera
Här hittar du information och tips på vad du bör tänka på när du ska börja kompostera.
Kompostera rätt
Här hittar du information om vad som kan komposteras och vad som inte bör komposteras.
När komposten är klar
Komposten är färdig när den ser ut som jord, känns som jord och doftar som jord. Kompostens temperatur är då densamma som omgivningens temperatur.
Åtgärda problemen
Här är lösningarna till de vanligaste problemen som kan uppstå i en kompost.

Du återvinner dina hushållssopor genom att kompostera. Kompostering är naturens eget sätt att återvinna dött material till näringsrik mylla med hjälp av mikroorganismer, smådjur och maskar.

I Värnamo kommun är det tillåtet att utan anmälan kompostera trädgårdsavfall och vegetabiliskt köksavfall som inte är tillagat eller värmebehandlat.

Vill du kompostera matavfall (kött, fisk, värmebehandlad mat) måste du lämna in en anmälan till samhällsbyggnads­förvaltningen.

Kompostera matavfall

Komposteringen måste ske i skadedjurssäker isolerad kompostbehållare (varmkompost).

När du komposterar matavfall i en skadedjurssäker och isolerad kompostbehållare som är godkänd av samhällsbyggnadsnämnden och åtar dig att inte lägga matavfall i sopkärlet kan du anmäla det till SÅM för att erhålla en sänkt renhållningstaxa och få hämtning av restavfall var fjäde vecka.

Kompostera latrin

Du som vill kompostera latrin måste anmäla detta till samhällsbyggnadsförvaltningen.

Latrin från en torrtoalett måste tas omhand på ett sådant sätt att risken för smittspridning minimeras. Detta sker enklast genom att materialet komposteras. Separat omhändertagande av urinen underlättar komposteringen samt minskar även risken för problem med lukt.

Först ska komposteringen av latrinen ske i en behållare som är ventilerad men i övrigt tät under minst 6 månader och sedan ska efterkompostering ske i ytterligare 6 månader till exempel genom att man blandar med trädgårdskompost. Det är viktigt att komposten inte blir för blöt. Då kan det hjälpa att blanda komposten med strö, torv eller sågspån.

Urinsortering

Urin innehåller en stor del av de näringsämnen som ingår i avloppsvatten samtidigt som det har låga halter av smittoämnen. Dessutom förekommer näringsämnena i sådan form att de lätt kan tas upp av växtlighet, vilket gör urin till ett bra gödningsmedel.

Urinen ska samlas upp i en tät behållare som klarar högt pH och dessutom har en volym som är tillräcklig för att lagra urin under den del av året då spridning ej är möjlig. Anta att en person producerar 1-1,5 l urin per dygn och för ett fritidsboende får antalet nyttjandedagar uppskattas.

Spridningen av urin ska ske nära marken och du bör bruka ner urinen eller vattna efteråt. Tänk på att inte sprida direkt på grönsaker eller bär som ska skördas.

Senast ändrad 17 januari 2024