Förorenade områden

Risk för markföroreningar finns så fort någon form av miljöstörande verksamhet har funnits på platsen. Det kan vara till exempel bensinstationer, industrier eller skrotupplag. Även byggnader kan vara förorenade av den verksamhet som bedrivits eller av material i byggnader. Med förorenade områden avses också nedlagda deponier.

I Värnamo kommun finns cirka 530 potentiellt förorenade områden registrerade i länsstyrelsens databas. Platserna finns markerade på en karta som finns tillgänglig på länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats. Länk till annan webbplats.

Regler om förorenade områden finns i 10 kap. miljöbalken. Miljöavdelningen eller länsstyrelsen har tillsynsansvaret. Om ni planerar att utföra åtgärder till exempel riva, bygga eller gräva, är det viktigt att tidigt i projektet kontakta miljöavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Sverige har antagit 16 nationella miljömål varav ett är att miljön ska vara giftfri:

”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

Målet har följande precisering: ”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljö”.

Läs mer om Sveriges nationella miljömål på Sveriges miljömåls webbplats. Länk till annan webbplats.

Undersökningar enligt MIFO fas 1 och fas 2.

Riskbedömning av förorenade områden genomförs enligt en nationell metodik som resulterar i en riskklassning, Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO.

Bedömningen genomförs i två faser. Fas 1 omfattar endast inventerande åtgärder medan fas 2 innebär att undersökningar och analyser, ofta i flera steg, genomförs. I båda faserna görs en sammanvägd bedömning av föroreningarnas farlighet för hälsa och miljö, hur förorenat objektet är, hur snabbt föroreningar kan spridas i olika medier, risken att människor utsätts för föroreningarna och området skyddsvärde.

Bedömningen resulterar i en riskklassning enligt följande indelning:

• Riskklass 1 - mycket stor risk
• Riskklass 2 - stor risk
• Riskklass 3 - mindre risk
• Riskklass 4 - liten risk

Riskklassningen är mycket betydelsefull för vilka krav som ställs på åtgärder och vilka möjligheter som finns för statligt stöd för saneringsarbete.

Miljötekniska markundersökningar och andra undersökningar ska utföras av företag som har rätt kompetens. Innan en undersökning utförs bör ni samråda med miljöavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen.

I första hand är det den som bedrivit verksamheten och orsakat föroreningen som är ansvarig för att undersöka och sanera området. Finns inte ansvarig verksamhetsutövare så kan fastighetsägare vara ansvarig om fastigheten förvärvats efter den 31 december 1998. Vid exploatering är exploatören ansvarig för att undersöka och sanera.

Frågan om eventuellt förorenad mark behöver redas ut innan köp och försäljning av fastigheter, detaljplanläggning och exploatering.

Om flera verksamhetsutövare är ansvariga för föroreningen ska de dela på kostnaden för efterbehandlingen. Ansvaret för efterbehandling innebär att den ansvarige i rimlig omfattning ska utföra eller bekosta de åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår. Du kan läsa mer i broschyren ”Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet – ditt ansvar” på EBH-portalens webbplats. Länk till annan webbplats.

Vid akuta spill eller olyckor kontakta både räddningstjänsten och miljöavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen, du når dem via kontaktcenter.

Det är viktigt att påbörja sanering tidigt för att begränsa spridningen. Saneringsåtgärderna ska ske i samråd med miljöavdelningen.