Vårdnad, boende och umgänge

Den som har vårdnaden om ett barn är vårdnadshavare. Föräldrar som är vårdnadshavare är i allmänhet också barnets förmyndare. Ett barn kan stå under vårdnad av båda sina föräldrar (gemensam vårdnad) eller en av föräldrarna (ensam vårdnad). Vårdnadshavaren har det rättsliga ansvaret för barnet och ansvar för att barnets grundläggande behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren personligen måste inte tillgodose barnets behov utan det kan även en umgängesförälder göra som inte är vårdnadshavare. Det är barnets bästa som ska vara avgörande. Målsättningen är att föräldrar ska ha gemensam vårdnad, om det är till barnets bästa.

Föräldrar som har gemensam vårdnad kan själva besluta hos vem av föräldrarna barnet ska bo utan inblandning av domstol eller socialnämnd. Vill föräldrarna att avtalet ska vara juridiskt giltigt och verkställbart ska det vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Har föräldrarna gemensam vårdnad kan barnet bo växelvis hos båda föräldrarna. Barnet kan däremot bara vara folkbokfört hos en av dem.

Barnet har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och det är barnets intressen och behov som ska vara avgörande. Det finns inte någon absolut rätt för en förälder att få umgås med barnet. Barnets bästa och egna uppfattning har betydelse i den slutliga bedömningen av umgänget.

Föräldrar har försörjningsansvar för sitt barn. Det gäller oavsett om de bor tillsammans med barnet eller inte. En förälder som inte har vårdnad om sitt barn har ändå försörjningsansvar. Underhållet ska utöver kostnader för mat, boende och kläder även inkludera sådant som försäkringar, fritidsaktiviteter, barnomsorgsavgifter, mediciner, glasögon, mobiltelefon med mera.

Växelvis boende innebär att barnet bor i stort sett lika mycket hos båda föräldrarna. Barnet kan endast vara skrivet hos en förälder. Vid växelvis boende betalar vanligen ingen av föräldrarna underhållsbidrag. Vid växelvis boende kan underhållsstöd endast utgå i form av så kallat utfyllnadsbidrag.

Vid ett växelvis boende får barnet en fortlöpande vardagskontakt med båda föräldrarna. Risken minskar att kontakten med den ena föräldern tunnas ut. Ett växelvis boende kan emellertid också vara mer eller mindre påfrestande för barnet. Barn kan ha svårt att klara av de ständiga uppbrott från föräldrarna som varje flyttning innebär. Det kan också vara svårt att ofta byta den närmaste omgivningen med kamrater och andra kontakter.

Det är en stor fördel för barnet om föräldrarna bor nära varandra, inte minst när barnet når skolåldern. Dessutom är förutsättningarna för ett växelvis boende bättre om föräldrarna har goda relationer till varandra och respekterar varandra som föräldrar. Ett växelvis boende förutsätter täta kontakter mellan föräldrarna, vilket ställer stora krav på samarbetsförmåga och felxibilitet.