Skötsel och tillsyn av små avlopp

Det finns olika typer av infiltrationsanläggningar. Dels traditionella, dels sådana med moduler eller kassetter. Livslängden beror på belastningen, hur anläggningen är byggd och hur väl du sköter om den. Undvik att köra på infiltrationsläggningen, eller att använda den som parkering eller förvaringsyta. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten, eftersom de kan skada anläggningen.

Du som har en infiltrationsanläggning bör i första hand kontrollera följande:

Slamavskiljare

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet. Den kan vara i plast eller i betong. Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som ändå är godkända.

Slamavskiljaren ska ha ett T-rör. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen. I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.

Pumpbrunn

Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.

Fördelningsbrunn

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen. I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Om vattennivån är så hög att det står vatten i spridarledningarna kan det innebära att anläggningen är igensatt. Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.

Luftningsrör

Luftningsrören är till för syretillförsel. De är cirka 50 centimeter höga och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen. Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen är dålig och att bädden är överbelastad. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna.

Om det står vatten i luftningsrören – testa att spola igenom spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att göra en ny avloppsanläggning. Glöm bara inte att söka tillstånd först!

Det finns traditionella markbäddar och markbäddar med moduler eller kassetter. Vissa markbäddar har en kalkfilterbrunn. Vissa har kemisk fällning i slamavskiljaren. Livslängden beror på belastningen, hur den är tillverkad och hur väl du sköter om den. Undvik att köra på avloppsanläggningen, eller att använda den som parkering eller förvaringsyta. Plantera inte träd eller andra växter med rotsystem i närheten.

Du som har en markbädd bör kontrollera följande:

Slamavskiljare

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet. Den kan vara i plast eller i betong. Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som ändå är godkända.

Slamavskiljaren ska ha ett T-rör. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen. I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.

Pumpbrunn

Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.

Fördelningsbrunn

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen. I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Om vattennivån är så hög att det står vatten i spridarledningarna kan det innebära att anläggningen är igensatt. Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.

Luftningsrör

Luftningsrören är till för syretillförsel. De är cirka 50 centimeter höga och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen. Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen är dålig och att bädden är överbelastad. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna.

Om det står vatten i luftningsrören – testa att spola igenom spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att göra en ny avloppsanläggning. Glöm bara inte att söka tillstånd först!

Uppsamlingsbrunn

Vattnet ska vara klart och luktfritt. Vattennivån ska vara i nivå med utloppet.

Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad anläggning och kan se lite olika ut. Du som fastighetsägare har ansvar för att det fungerar som det ska.

Checklista för kontroll och service:

Service eller annan fackmannamässig skötsel ska ske regelbundet enligt ditt avloppstillstånd. Du bör ha ett serviceavtal med ett företag som är specialiserat på just ditt reningsverk. Dokumentera drift, skötsel och påfyllning av kemikalier. Spara dokumentationen för egen del och inför framtida kontroller av miljöförvaltningen. Kontakta gärna din leverantör om du inte har ett serviceprotokoll att fylla i.

Du som har ett minireningsverk ska regelbundet kontrollera att slammängden inte går över inlopp eller utlopp, och att samtliga rörliga delar i verket fungerar.

Du ska också kontrollera:

Larm

Det ska finnas ett larm som signalerar om minireningsverket inte fungerar som de ska. Kontrollera larmet dagligen.

Kemikalier

Kontrollera att fällningskemikalier finns och att de fylls på enligt ditt avloppstillstånd. Kemikalieförbrukningen ska vara anpassad till vattenförbrukningen. Inkommande vattenkvalitet har också betydelse för kemikalieförbrukning och kravet på rening. Ha koll på bytesintervall och kontrollera bäst-före-datum.

Slamtömning

Det ska finnas en tydlig instruktion till den som slamtömmer var slamtömning ska ske i minireningsverket, till exempel en pil med texten "slamtöm här".

Ett minireningsverk ska normalt sett återfyllas med vatten efter slamsugning.

Extra reningssteg

Det är viktigt att veta var avloppsvattnet tar vägen efter rening. Det kan till exempel gå ut i ett dike, i en infiltration eller i en dagvattenledning. Om reningsverket inte renar som det ska kan det märkas på utsläppsplatsen. Vattnet ska vara luktfritt och klart. Du kan ha ett extra reningssteg för smittämnen efter reningsverket, eller integrerat i reningsverket. Det kan till exempel vara ett kalkfilter, ett sandfilter, en liten markbädd eller en infiltration.