Dricksvatten klassas som livsmedel. Vattenkvaliteten kontrolleras regelbundet genom prover som tas vid vattenverken, på ledningsnätet och ute hos konsumenterna. 

Höga krav på kvaliteten

På ett laboratorium undersöks vattnets kvalitet och en bedömning görs om vattnet är tjänligt som livsmedel, utifrån de riktvärden som Livsmedelsverket fastställt.

Tjänligt

Ett dricksvattnet bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav.

Tjänligt med anmärkning

Om någon parameter inte uppfyller kraven bedöms dricksvattnet som tjänligt med anmärkning. Omprov tas och man utreder vad som orsakat störningen.

Dricksvattnet kan användas som vanligt.

Otjänligt

Bedöms dricksvattnet som otjänligt ska dricksvattnet inte användas till dryck och matlagning utan föregående behandling, till exempel kokning. Omprov tas och nätet eller vattentäkten kontrolleras för att ta reda på vad som orsakat störningen och åtgärda det.

Prover och kontroller

Mikrobiologisk undersökning

Vid en mikrobiologisk undersökning undersöker man om det finns mikroorganismer, långsamväxande bakterier, koliforma bakterier eller e-coli i dricksvattnet. Förhöjda halter indikerar att dricksvattnet är förorenat. De flesta mikroorganismer är helt ofarliga men ett fåtal såsom e-coli kan innebära ökad risk för vattenburen smitta.

Det här kan orsaka en mikrobiologisk störning:

• det har varit en driftstörning vid vattenverket
• UV-desinfektion har varit otillräcklig
• vattenomsättningen på ledningsnätet har varit låg
• reparationer på ledningsnätet

Kemisk undersökning

Vid en kemisk undersökning undersöker man bland annat pH, lukt, grumlighet, vattnets saltinnehåll, färg, hårdhet, järn, mangan, kväveföreningar som ammonium, nitrit och nitrat samt fluorid i dricksvattnet. Här är några parametrar där anmärkning kan förekomma samt vad orsaken till anmärkningen kan vara. 

PH

Är ett mått på vattnets surhet. Bör ligga i spannet 7,5-9,0. Har vattnet avvikande pH tyder det på att pH-justeringen vid vattenverket inte fungerat som den ska.

Lukt

Svag lukt hänger ofta ihop med dålig omsättning på vattnet, men kan också vara ett tecken på mikrobiologisk tillväxt i distributionsanläggningen. Orsaken undersöks.

Grumlighet, turbiditet

Halter över gränsvärdet kan uppstå efter en driftstörning i beredningen vid vattenverket. Ofta är det järn- och manganrester i vattnet som ger förhöjd turbiditet.

Färg

Halter över gränsvärdet på utgående dricksvatten kan bero på störningar i beredningen. På ledningsnätet kan det bero på järn- och manganutfällningar som lossnat vid ledningsarbete.

Järn och mangan

Halter över gränsvärdena förekommer naturligt i grundvatten. Järn och mangan avskiljs vid flera vattenverk. Halter över gränsvärdet kan bero på en tillfällig driftsstörning vid vattenverket.  

Nitrat

Forshedas och Bredaryds dricksvatten har genom åren haft återkommande bedömning "tjänligt med anmärkning" på grund av förhöjda nitrathalter. Det beror på att vatten-täkterna ligger i jordbruksbygd.

Nitrat i sig är inte farligt men vid halter kring 50 mg/liter kan det indirekt innebära en hälsorisk för barn under ett år. Nitrat kan omvandlas till nitrit i sur miljö, till exempel magen hos ett spädbarn. Nitrit kan störa blodets syreupptagningsförmåga. Spädbarn som är yngre än tre månader är känsligast. För barn som helammas, för äldre barn och för vuxna föreligger ingen risk.

Forsheda samhälle har nu Värnamovatten i kranen i takt med att överförings­ledning västerut håller på att byggas för vatten och avlopp. Bredaryd kommer att få Värnamovatten under 2019.